Aftonbladet – 20 november 1848, sida 1

FRANSKA FOLKETS KONSTITUTION. Inför Gud och i franska folkets namn kun. gör nationalförsamlingen: I. Frankrike har konstitueråt sig till republik. Vid antagandet af denna definitiva styrelseform har den gjort till sitt mål, att gå friare på framåtskridandets och civilisationens bana, att betrygga en mer och mer jemn fördelning al samhällets bördor och fördelar, allas välstånd genom en småningom skeende förminskning al statsutgifterna och: skatterna, samt att sätta hvarje medborgare i stånd att, utan ny hvälfning, genom institutionernas och lagarnes successiva och oupphörliga yerkan, upphinna en allt: högre: grad. af: sedlighet, upplysning och lycka. HH, Franska republiken är demokratisk, en enda och odelbar. III. Hon erkänner rättigheter och. skyldigheter, som äro äldre än de positiva lagarne och stå fver dem. IV. i Henves grundsats är friheten, jemliketen och ;roderskapet, Den grundval hvarpå hon hvilar, är familen, arbetet, eganderätten och den allmänna rdningen. V. Hon aktar främmende nationaliteter, lika väl om hon ämnar göra sin egen aktad, begynner oke något krig i afsigt att eröfra, och använer aldrig sin styrka mot något folks frihet, Omsesidiga skyldigheter åligga medborgarne ot republiken och republiken mot medborapne. VIL Medborgarne böra älska fäderneslandet, tjena epubliken, försvara henne:på sitt lifs bekostad, deltaga, i mån af sina tillgångar, uti atsbördorna; de böra genom arbete betryggal t sig, medel till sitt. uppehälle och, genom ;rutseende, tillgångar för framtiden; de öra samverka till det allmännas bästa, genom t bistå hvarandra inbördes, och till den allänna ordningen genom att. följa de moraliJR rr NN NA NN