Aftonbladet – 16 november 1848, sida 1

od, 48 29 Svartmangatan och Tyska srauc, — X Bo i FOoRSSELS, AF 38 vid Drotin:ngkatan RJÖRLINGS i RB. SA3TMANE Uti haset AF I i hörnet af Fornsoch kl. 6 oftermidd ASSR ATA AED TE TANTEN ESR GRARAESE man väl, att de skola godvilhet stå; pa dessa :ukomster ur händerna? Ganstla fa Jära utiemoa ett så rikt rof utan kawp; men folket måste kämpa, för att vrida det ur händerna på dem. Vilja de icke utötva rättvisa wol sig sjel.vs, sa skall folket uskiätva den Men — det skall icke kräfva mera — dei vågrar dem ej åtnjutandet af deras rättmävga so0e; det fordrar blott att vi alla måne, säsom Ika fria män, ätven få njuta var rättmänga andel. Detta är hvad folket fordiar och oet kommer .cke att åtnöja sig med mindre. (Buall). Vår orsförende har erinrat om den offiselt uppgina tillskoingen af kostnaderna to: armeen och flotta. — det gör omkrang 5 unllioner på det hela; — men ser m:n på d:u verkliga villokoingen, så stiger den -trån 44 uallioner all 23. Och för hvad ändamål undebålles denna krigsmakt? Hötås landei med vagon invasion? Nej; riket bar fred ötverallt. Vi hafva emedlert:d 438,000 men i etfcktit tjenstgövng; 37.000 uti ineffekrif, som de nallas 3 46 000 yeomavry ; emellsn 9och 10.000 vidskeppsvarfven; 43,000 vid tluti nn; 15.400 vid Jen väpnade polisen: tillsammens 263,500 man i vapen. Skall Jag säga er för hv-d ändamål? Nej! J veten det; j veten det! (Siormande bitalisrop). Jag erinrar ng h.tvs bott sir James Grsham förklara, att då var tlona var i det mest fullständiga skick, undsr kuget mot Bonaparte, hede vi 36 amirtjer i tjenst. Nu hafva vi 4351 amiraler i öst. och 43 pensionerade. Vi hatva 300 geocraler eler geverallöjtnanter och geuetalmajorer, hvanbland 70 genersllöjinanter vid 3 diagonrgemwenten; setta är facta, som icke kunua 1n0:sägasn. (Höeljudt bitall). Omkring en månad efter deita sammanträde har fioansreformsällskapet oflenviicgjort en öfversigt at engelska beskattvingen, arss källor cch dess fördelning. Härat visar sig alt — som iöreningen yttrar — under det närt a: unde systemet betala menniskorna skat för att få lefva. Det sker icke för blovis sawhäilshägnet om deras förmögenhet och deras prorsonliga frihes, utan bokstafligen för sjelivas ullvarelsen. Ty de åläggas skatt vid vite af döden, eller — hvilket kommer på ett w — vid vite af etl långsamt aftynande i fott-yhusen, som styras i närmaste likhet med våra fängelser, men slå nedom dem i kosthårl, och der armodet dessutom brännmärkes med den vanfrejd, som ensamt borde kunna träffa brottet. I afseende på utskyldervas belopp visa parlamentets uppgifter för, det räkenskapsår, som slutsdes den 5 Januari 4847, aut de st-go till 59 358.000 : Häsaf utgjorde tu!l och accis 37 290 000 , hvilken utskyld iräffar konsvinien med en egen och ansenlig förhöjning, ehuru man i allmävhet icke känner eller erinsar sig denna förböjnings tillvaro! Da nämligen dessa 37,290,000 betunga varorva omedelbart i örsta Jörsäljarens hand, så stegras första försaljuingspriset med samma belopp. Men sälaren beräknar sin vinst på hela beloppet; sllisa både på tullen och accisen och på varans ursprungliga tillverkningsvärde; och detsamma upprepas af de följande törsä!jarne, Hvilka, ar hud i band, slutligen bringa varsn till förbrukaren. — Genöm vitinen, edrligen stbörda inför parlametilskömmwitigen är det upplyst, att summan af försäljningsvinsterna, när varan slutligen kommer i förbrukarens hand, stiger, i medeltal; till:23 proc. af första inköpspriset ; och häraf följer då aut konsumenten med 25 proc:s förhöjning erlägger den i detta inköpspris inräknade tull och accis. Den ifrågavarande utskylden, 37,290.000 , erlägges alltså i sjelfva verket med 23: proc., eller 9,322,500mer, än den synes utgöra, och totalbeloppet för utskyldsåret förhöjes härigenomsför de beskattade från 39,538,000 ull 68,860,.500 2. Vid sorgfällig granskniog af de källor, ur hvilka landets beskattning öses, förvånas man utt fiona dem till aldrastörsta delen utgöras f landets bandel och väringsyrken. Ssmmantäler man beskattningens källor och det haf, hvilket de slutligen flyta, så upptäcker man ut: landets befolkning är fördelad i två tydigt skilda a delningar : en, som betalar utkylderna, :och ei som använder dem. Den förra afdelaingen består af hela den tora mängden , den som arbetar och som ankaffar landets tillgångar; den andra af några å gynnade, hvilka genom tillfälligheten af ip börd eller siova förhållanden, äro befriade rån näringsomsorger och äfven på den räkingen (ty någon annan orsak kan i de urunder som ådegalägga skilnaden icke uppäckas) Gonna sig befriade från förbindelsen att ned ett rättmätigt belopp bidraga till statsprättningens underhåll. Om man alsöndrar kattebördorna under sina särskilda titlar, så isar sig denna skilnad tydligt. Utskylderna utgöras nämligen På handel På förmöoch näringar genhet. f af ull-och accis .. . .. 37,290,000. tlämpelafgift, på afvobref och dyika urkunder 1,962,000. 654,000. 4,308,000. robate Lagaes rs vn v 2 242,000. 2,212,000.