Aftonbladet – 15 november 1848, sida 2

—5S55SBresvv Ribera gick, utan att säga ett ord, af och an i paviljongeu, och aftorkade blott då ock då med afvigvända handen en tår ur ögonen: Slutligen gick han till Velasquez och förde denne vid armen till den öfverhöljda madonnabilden, ifrån hvilken han bortdrogförhänget, Jag ville måla min Rosa som madonnan; sade han med balfqväfd röst. — Alltid strandade konsten vid ögats uttryck — ni har sett den blicken, med hvilken hon uttalade dessa ord, och äfven i mitt minne skall den icke slockna.n Snyftande kastade sig den gamle i vänneng armar. Följande dagen steg Velasques ombord på ett skepp, som förde honom till spanska kus sten; nien innan han ännu var framme, befann sig Rosa som novis i Augustinernunnornas kloster. Ett år derefter aflade hon klos stereden. Don Juan dAustrta glömde till: sin död 4678 aldrig sin älskarinna. Oftaskickade ban henne ännu vänliga belsningar ur fjerran, och konung Filip ärade henne älven, då hon fåår, derefter blef vald till abedissaSE För de läsare, som äro mindre bekanta med den spatisk-neapolitanska historieny vilja vi ännu tillägga, att Juan PAustria, son-af Philp och skådespelarinnan Calderona, icke får förvexlas med den som förr bar detta namny nemligen. Carl V:s son! med Barbara Blumenberga SLUT,