Aftonbladet – 13 november 1848, sida 2

KUNGLIGA TEATERN. Drottningens Musketörer är titeln på den Halevyska operett, som gilvits eit par gånger och redan tycks med stora steg vilja gå a terra, så vidt man får döma efter de många lakunerna i salongen och de sparsamma bifallsyttringarne — och detta menliga förhållande har sannolikt sin grund deri, att allmänheten icke vill finna sig uti att för sitt nöjes skull ha ledsamt i 3 timmar. Librettens ämne utgöres af en hofintrig, hvars bufvudsakligaste driffjedrar ligga uti ett kärleksförhållande med dertill hörande kalamiteter : missförstånd, svartsjuka, sjelfuppoffring — hvarpå omsider följer en tillfredsställande lösning af dissonanserna. Tvenne af musketörerne, Olivier (hr Strandberg) och Hektor (hr Lundberg), göra sin cour för en af hoffröknarne, Athenais (m:ll Berwald), som ger Olivier företrädet, utan att han likväl anar det. Hektor lyckas arrangera ett nattligt möte med henne, hvarvid hon emedlertid icke tror sig träffa denne, utan Olivier, som är alldeles okunnig om detta quidproquo. En dvell, hvilken Olivier misstänkes att hafva deltagit uti (och som händelsevis egde rum samma natt som nämnde rendezvous) föranleder O:s fängslande vid en maskerad, och då ej mindre än dödsstraff kommer i fråga för denna bedrift, så drager Athenais cj i betänkande att rädda hans lif genom upptäckandet af sitt möte med den anklagade. Gecom detta alibi ———— ETTER S IEA: PY KTV RR I AE ISSStENOSSIAESNN