Aftonbladet – 11 november 1848, sida 3

Article Image
ken bryggares tillverkning varan är. Det synes sannerligen för vanligt menniskoförstånd, som alla de uppgifna nådiga föreskrifterna dermed voro iakttagna; äfvenledes har denna drickesförsäljning sålunda oklandrad fortgått öfver ett års tid. Men Du har polisen, som bekant är, låtit, utan någon föregåogen tillsägelse eller varning, i massa uppkalla dessa fattiga drickesförsäljerskor och utan barmhertighet pliktfällt dem till.3 rdr 16 sk. bko, på den grund, att de försålt dricka i mindre mått än en kanna. Då landtmäns och andra personer, hvilka derför ej äro pålagde någon afgift, hafva frihet att försälja dricka och öl till hvilken qvantitet som helst, måste det ej kunna förnekas hufvudstadenrs bryggeri-idkare att tiligodonjuta samma rätt, som alla andra menniskor i samhället, så mycket mer som bryggarne för sin, tillverkning och försäljning äro älagde borgerlig agift, oah i ofvan äberopade kongl. skrifvelse äro mot 3 rdr 416 sk. bko förbundne tillhandshålla allmänhe:en med öl och dricka. Detsamma måste gälla för dem, åt hvilka bryggaren decna försäljning uppdrager. Det fordras att vara väl initierad i polisens mysterier, för att kunna utfisna någon rimlig och laglig anledning till ett så beskaffadt tilltog mot köpares och säljares rättigheter, som det polisen tillåtit sig. Bryggeri-handtverksföreningens ledamöter lära ej underlåta att hos justitiekanslern eller rikets ständers justitieombudsman beifra detta oerhörda våld, hvarigenom de blifvit betagne en obebindrad utöfning af sin borgerliga näring, och hvad ännu värre är: en mängd faiutiga personer (flera med mänga barn) störtade i nöd och elände genom polisens godtyckliga och olagliga maktutöfning. POLISENS MAKTUTÖFNING. Det har genom tidningarne blifvit tillkännagifvet, att en mängd fattiga qvinnor blifvit i dessa dagar af polisen pliktfällde twill 3 ; rdr bko, derföre, att de sålt dricka i mindre qvantitet än en kanna. Enär dessa polisens beslut äro olaglige och stridande emot Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 2 November 418247, har en mängd af de pliktfällde i polisen achiållit att få lösa protokollsutdrag med hänvisning för besvärs anförande öfver beslutet; men de hafva då blifvit afspisade med det svar, att polisen ej dermed hade tid, och att de framdeles kunde återkomma. Som nu på detta sätt fatalietiden (14 dagar) tilländalöper, så frågas: Huru skola dessa fattiga qvinnor bete sig för att komma i åtnjutande af rättvisa? Och huru skall en gräns kunna sättas för polisens olagliga oerhörda förfarande? POLISENS PROTOKOLLER. Redaktionen har blivit anmodad om rum i tidningen för följande inlaga, rörande det bekanta målet mellan mamsell Sager och stallmästaren Möller, och hvaraf det vill synas, som om en oförklarlig, men icke alldeles ovanlig, långsamhet i expeditionen af detta mål ägt rum. Till Rikets höglofl. Ständers Justitieombudsman! En person från landsorten, sistl. sommar hitkommen, vid namn Sofi: Sager och en här sedan några år bosatt praktiserande läkare vid namn Brisman väckte under sistl. Augusti månad åtal mot mig vid härvarande Kongl. Poliskammare för brott, som, ehuru i deras chaotiska skrifter ej nogare angifvet, dock, att af dessa dömma, mäste hänföras till den i 22 kap. 48 Missgerningsbalken qvalificerade förbrytelse. Det sätt, bvarpå Kongl. Poliskammeren ledde undersökningen i detta mål, var så eget. och, vid betraktande at vissa omständigheter, derpå jag anhåller famdeles få fåsta hr justitieombudsmannens uppmärksamhet, så anvmärkningsvärdt, alt jag lårgt för detta beslutat draga hela denna undersökning eller rannsakning, hvad det skall kallas, under hr justitieombudsmannens upplysta granskning; men då alltifrån cen 30 sistlidne Augusti, hvilken dag målet sednast i Poliskammaren förevar och dess remiss till vederbörlig domstol beslöts, jag vecka från vecka och månad från månad afvaktat, stt detsamma skulle til härvarande Kämnersrätt emitteras, och mina idlige påminnelser hos vederbörande protokollsförande härom hitintillsj skett förgäfves, nödg:s jag nu serskildt öfverklaga detta lika oforklarliga, sum i mina tanke mot all god lagskipning stridande dröjsmål, under anhållan om hr justitieombudsmans kraftiga biträde till åstadkommande af ofördröjlig remiss af detta mål. Herr justitieombudsman täckes tvifvelsutan fiong, aut 40 veckor är en något rund tilltagen tid för att få ett dylikt brottmål från Poliskammaren till Kämnersrätten remitteradt, helst vid betraktande deraf, att protokollen i målet, såsom till ,, utgörandeingifneskrifter,sna:ligenkunnat uppsättas, bvartill kommer, att jag genom åberopade vittnens skedda afresa från staden, hotas att alideles gå miste cm elier åtminstone fördröja åd:galäggendet af min oskud i det förmenta brottet. Det synes nästan som fördröjdes remissen i afsigt att derigenom just hindra mig från denna bevisning, sedan man dock i en här utkommande tidning, som står polisauktoriteten mycket nära, sökt tillintetgöra hela min moraliska existens. Jag får äfven lika ödmjukt anhålla, att af vederbörande förklaringar öfver dröjsmålet mätte infordras, hvilka förklaringar jag utber mig 1å med påminnelser bemöta, hvarefter jag, sedan slutligen de mycket efterlängtade protokollen kommit till min kännedom, ärnar, såsom jag redan haft äran nämna, uthe mig hr justitlieombudsmannens uppmärksamhet på Kongl. Poliskammarens hela ätgörande i detta mål. Stockholm den 40 Nov. 4848. G. A. Möller. f. d. fanjunkare och stallmästare. En med denna lika lydande skrift är till rikets ständers justitieombudsman ingifven; betygar ex officio N.A Fiöman. Fe (Införes på begäran.) Efi hofarArsisnnom Al oavd Llaffama avel at

11 november 1848, sida 3

Thumbnail