Aftonbladet – 11 november 1848, sida 2

— Herrar landshöfdingar i Calmar, Kronobergs och Blekinge län ivgåfvo d. 29 sistl. Aug. till K. M. en underdånig skrifvelse, deri begärdes statsbidrag för undersökning af en uti Wissefjerda, Thorsås, Sillbofda, Rödeby och Angerums socknar belägen vattendränkt trakt, genom hvars aftappning icke mindre än 6495 tunnland odlingsbar jord kunde vinnas. Nämnde begäran har Kongl. Maj:t genom beslut d. 43 sistl. Okt. måst afslå, emedan Rikets Ständer vid nyligen slutade riksmöte icke för vattenaftepppingar anslagit några medel. — På samma sätt kommer en annan tilltänkt vattenaftappning af Ramstads sjöar i Gamleb socken af Tjusts härad att tills vidare förfalla — Expeditions-chefen vid sjöförsvarsdepartementet och riddaren S. W. Gynther har blifvit förordnad att tills vidare förvalta landshöfdinge-embetet i Westernorrlands län. — Följande fynd äro af K. M. och kronan ull inlösen bembjudne: Trenne byzantinska guldmynt, hittade af arbetskarlen Hans Hederstedt vid Roma kungsgård å Gottland i en åker, söder om gården Gullaker, kallad, under plöjnng, lösa i mullen, samt diverse prydnader af metall samt perlor, hittade af Johannes Nyberg Gerwalds i Sanda, vid gräfning till källsre i en sandåker nära gården, der gammel stensättning funnits. — Tiden för ett af de årliga stora stjernfallen, nämligen de himmelska, inträffar i natt och den nästföljande; men tilläfventyrs upprepas i år hvad som händt så ofta förut vid samma tillfälle, eller att luften mulnar just då, fastän den varit klar dagarne förut. Blir emedlertid skådespelet syvligt, så torde publikens uppmärksamhet böra föstas på, att den punkt, hvarifrån de flesta stjernfallen pläga utgå, beGnoner sig på omkring en fjerdedel af himlahvalfvets omkrets aflägsen ifrån det ställe, der månen synes i afton, och att den som har skarpa ögon eller kikare, möjligen kan lyckas att, ett obetydligt stycke längre bort i samma riktning, få syn på ett annat ännu ovanligare fenomen, nämligen Enckes komet, som skulle visa sig der i form af en liten töcknig stjerna. — Posttidningen meddelsr i går underrättelse om den observation, som på härvarande observstorium blifvit gjord den 9 Nov. då planeten Mercurii passage framför solen egde rum vid vackert väder och klar himmel. Endast immersionen kunde härstädes iakttagas, och yttre kontakten varseblefs 44 min. 2 sek. samt den inre 43 min. 39 sek. öfver 492. Planeten framskred derefter långsamt på solskifvan som en liten regelmässig, skarpt begränsad och fullkomligt svart skifva, i jemförelse. med hvilken de vanliga solfläckarne nu syntes endast gråaktiga. Emersionen egde rum först elter solnedgången. Detta fenomen, som endast med tillhjelp af tuber kan iakttagas, eger visserligen intresse, emedan det tjenar till förbättrad kävnedom om Mercurii bana, men kan. dock icke i vigt jemföras med planeten Veneris mycket sällsyntare passage, genom bvars observerande en noggrann kännedom om solens afstånd från jorden och till följe deraf om slla öfriga afstånd mellan himmelskropparva kan vinnas. s—— 00