Aftonbladet – 9 november 1848, sida 2

men det som jag kallar den stora tankan finns ej deri. Denne vhelige Januarius, är af Åniello Falcone; en god målare, men en dålig karl. Ni vet i Masaniellos tid bildade han af sina vänner la compagnia della morte. Om dagarna ströko de omkring i staden och dödade hvarje spanior som föll dem i händerna, om aftonen målade de vid fackelskenet endast porträtter af Masaniello. Som batsljmålare är ban likaledes utmärkt, och hans vänner kalla honom derföre v)il oracolo delle batäglie), .men de kunna lika så rätt kalla bonom mördarnes orakel. — Detta landskap är af Salvatör Rosa, fortfor Ribera efter en kort paus. . Llandskapsoch sjöstycken är han en mästare, Här är han stor, oöfverträfflig; men han har ock den svagheten att vilja gälla för en förträfflig historiemålare, och deri kommer han till korta, Jog vill icke säga att hans historiska målningar äro utan förtjenst ; bevars, hans taflor öfver det jordiska lifvets förgänglighet, och hans lyckas gudinna äro förträffliga målningar ; men med mina må ban cj förlikna dem, och med Caravaggios alldeles icke. Här ser ni hans porträtt, måladt af honom sjelf. En apa sitter på axeln. Det skall häntyda på hans fiender, och han har genom sin munvighet fått flera sådana än sanden i hafvet. Min Rosa kän också aldrig tåla honoin; hon säger han är afundsjuk, bakslug, nyckfull; men det är ej sannt. Likaså osannt är det att han frivilligt tågat omkring med röfrarne, eller varit med vid Falcones dödskompani.Han är en satiri kus, och mycket ömtålig, om han tror att hans, poemer, som han sjelf läser för alla menniskor, om hans qvickheter; som Kan ej kan hålla inne med, icke vinna bifall! Eö gäspande mun, ett slåtet öga eller en såkta