Aftonbladet – 3 november 1848, sida 1

församlingen icke beviljar eder jernvägarne, hvart tror ni då verkstädernas upplösning skal leda? — Till en slagtning), svarade jag utan tvekan, men det är denna ytterlighet, jag til hvarje pris velat undvika. — Slagtningen hai ägt rum, Träffade denna strid Paris och samhället blottade på försvar? Jag slår ännu en gång upp protokollet öfver de af styrelsen utgifna påbud, och jag läser: Den 42 Möj.. Mr Lamartine hemställer, att, -Ipå det de vid nationalverkstäderna inskrif-Ine arbetarnes antal måtte minskas, uppodlin.Jgar må företagas uti Frankrike och Algeriet och att arbetarne undfå sin dagspenning till -Jen tredjedel uti penninger och tvåtredjedelar uti jordlotter. (Antogs). Beslut fattas, att några inskrifningar vid nationalverkstäderna icke vidare få ega rum. Friska personer, af mellan 48 och 235 års ålder och hvilka icke hafva familj i Paris, aftackas, men med rättighet att ingå såsom solIdater vid armeen. Å Den 46 Möaj. Styrelsen upplöser Montagnards, afskedar och utgallrar Garde republicaine. Jag är sjelf tillstädes då vakten vid polisen öfverlemnas till nationalgardet, som med jen styrka af 20,000 man omgaf dem, Jag Jemottog der de sista bifallsropen från natio.Jnalgardet. Lagförslaget mot folksamlingar utjarbetas. Den 20 Maj förordnar styrelsen, att garnisonen i Paris skulle bestå utaf: 4:o. 20,000 man linietrupper; 2:o. 135,000 man mobilgarde; 3:o. 2,600 man republikanskt garde; 4:o. 2,050 man stadsvakt; 5:o. 13,000 man linietrupper förlagda uti banlieun och uti garnisoner, så nära, att de linom några timmar kunde vara i Paris; Tillsammans 34,650 soldater. S. D. Styrelsens befallning till krigsministern, alt, om någon allvarsam fara inträffade, taga befället öfver hela denna styrka. Följande dagarne. En följd af militära ordres, som afsågo att skydda nationalförsamlingen och hämma folksamlingar nattetid. 800 orostiftare arresterades på en enda natt. Den 31 M-:j. Befallniog till krigsministern, att alla dagar till kommittåen insända sin rapport öfver armåens tillstånd. 4 Jaui. Styrelsen beslutar, på mir Lamartines begäran, upprättandet af trebundrade bataljoner mobilgarde uti departementen (300,000 man) en styrka, oöfvervinnlig, det måtte gälla yttre eller inre fiender. Var äfven detta en arm, som jag skapade till ett vapen i anarkiens hand? eller var der elt skydd för eganderätten och fäderneslandet? Men detta var ännu icke allt. Den 8 Juni yttrade jag uti regeringen: Republikens utseende ingifver mig oro. Vi gå emot en kris. Det blir icke ett upplopp. Det blir en slagtnicrg, ett krig på flere dagar och mot flere faktioner i förening. Den suveräna mnationalförsamlingen kunde bringas i fara, måhända tvingas, att för ögonblicket lemna Paris. Man måste med den republikanska maktens kraft bereda sig att möta dessa äfventyr. 53,000 man, tillräckliga för Paris, äro det icke, att dit återinföra nationalförsamlingen. Jag begär, förutom en följd af förordningar för allmänna säkerhetens upprätthållande , att krigsministern ytterligare drager 20,000 man till granskopet af hufvudstaden, Det var vårt påbud om lägret vid Paris utgifvet 44 dagar före striden, ty hela exekutiva kommittå2n antog uti krigsministerns närvaro mitt förslag. Vi kunde således den 23 Juni räkna På icke blou de 53,000 man, jag ofvan uppräknat, utan på ytterligare 20,000 man, färdiga att rycka in uti Paris. Således tillsammans 73,000 man samlade tilll, understöd för 480,000 man nationalgarde. Hvad vill då blifva af förebråelsen att hafval blundat för faran och försummat att samla trupper? Men bar exekutiva kommittgen, om än icke S förebråelser i afseende på de vidtagna anstal-l!f terne kunna göras den, visat sig tvekande och! vag uti handlingens ögonblick? Se bär facta;! det är tid att de synas uti sin sanna dager. : Den 22 vid midnatten höll kommissionen l, sammanträde på Luxembourg med ministrarnes och generalerne. Alla befallningar blefvo utdeade, alla åtgärder vidtagne, hvilka det följande lag väntade utbrottet påfordrade. Den 253, kl. 6 på morgonen, nytt samman-ltj räde på Luxembourg med befälhafvarne förle rupperna och nationalgardet. Öfverbefälet lem-h as åt krigsministern, för att gifva enhet och raft åt påbuden. Kl. 7. Folkskockningarne vid Pantheon börja. la in kolonn bildas af linietrupper, kavalleri ochh n afdelning af 414:te legionen, för att intagaln enna plats, M:r Arago, kommissionens preident, går sjelf i spetsen för denna kolonn., I:r Quinet, öfverste vid 44 legionen, sedermera 1ia visskänd, var tillstädes ifrån morgonen och vi-sö ade hela dagen kraft och beslutsamhet. Folk-)b: kockningen skingras och tager vägen mot Bailjen. Styrelsen förflyttar sig jemte högqvarq ret till nationalförsamlingens palats. kq Dagen förflyter under strid och sysselsättning Pi red att anordna och utdela befallningar. Truperne, som visa ett beundransvärdt mod, SYDaS fr Il antal svaga. KL 4 om aftonen resa siglst arrikader uti Faubourg du Temple. De börja fri it byggas framåt Bastiljen; och hota att mångubblas under natten, Några representanter komma uli vårt sessionsrum. De uppfordra hn ss att sjelfmant ingifva vår afskedsansökan, Vi på rkasta med ovilja detta råd. Jag yttrade: Vi svara för allt. Behjertade män pläga icke lraga sig tillbaka midt under striden. Sedan 4 1