Aftonbladet – 30 oktober 1848, sida 1

AA AAA rst nan, brist på verklig bildning att skryta med detta Itillfällen. En hög rodnad på fru Pimstens kinder talade högt om att stöten träffat rätt; men hon vände sig till Napoleon och sväljde en skorpa. De andra fruarne hviskade sinsemellan: Herre Gud, alt de jemnt ska gräla med hvarandra, och ändå skall ju unga Kaxen förlofvas med mamsell Hulda Pimstea, och de bli ja då slägt — men se de förnäma lära väl inte bry sig om dem. I dörrn till förmaket stod borgmästaren med händerna i fickorna och näsan i vädret, samtalande med handlanden Pimsten, en liten torr, blek gubbe i särdeles rymliga och nya kläder. Jag gillar ingalunda, — fortsatte borgmästaren med mörk panna — jag gillar ingalunda den nya tidens ider, och jag skall också höja min röst., Min vänn, ropade hans fru för att bevisa att äfven bon kunde höja sin röst, ser du till våra barn?) Nej, det gör jag inten, afbröt hennes man förargad. Jeg har en plats i staten, som... återtog ban vigtig!; men ödet hade beslutat att man aldrig skulle lära känna dess vigt, ty i detsamma lossnade ett Jjus öfver dörrn och föll ned, ännu hrinnande, emellen talaren och den bestörta Lerr Pimsten. Hen sansade sig dock, tog helt varligt och faderligt upp ljuset och bar ut det. . Borgmästaren, som icke gjorde någon reflexion öfver det profetiska af ljusets fall midt i bans tal och planer, vände sina steg in ibland fruarna. Nu steg unga herr Kaxe äfven in för att fråsa, som man -; skalla härja med den omar kar iska delen st al OuUD dv: salluiogen. flos mor