Aftonbladet – 27 oktober 1848, sida 1

Nybrogatan; i Kroors vid Storgatan å Ladugårdslandet; NNONSER emottagas i förstnämnde Kontor. Utdelning k ONCE TNE RE STERNER Se OS tt TRA ON IN EEE SA kan, på det att detta vigtiga ärende må kunna bringas till ett godt slut af den här församlade riksIförsamling. Skulle detta dock icke lyckas, så är det icke min afsigt att sätta författningen i kraft och verkan, utan först förelägga den inför en nyriksförsamling. Jag nedkallar Guds välsigne!se öfver eder och eder verksamhet, att den måtte bereda vårt fäderI neslands ära, välfård och lycka. Erter detta tal, som framfördes med kraft loch värdighet samt så tydligt att intet ord Igick förlorcdt, uppstämdes af alla närvarande ett: lefve konungen! åtföljdt af etwt niofaldigt burra! hvarefter konungen lemnade salen urIder allmänt jubel. Genast derefter höll konseljpresidenten grefve Moltke ett föredrag, hvari ban, på konungens befallning, meddelade riksförsamlingen en kort öfversigt af rikets tillstånd. Församlingen hade redan valt till presidenti etatsrådet Schouw med 4532 röster och professor Clausen fick 105. Från Hertigdömena har man nu underrättelser angående förhållandet med den nya immediatstyrelsen. Tyska riksministern Stedmanl har skriftligen meddelat den så kallade pprovisoriska regeringen, på riksföreståndarens befallning, att den bör nedlägga den mynaighetl. den i 7 månader, uti Konungens (2?) namn utöfvat. Han berömmer denna insurgentregering för hvad den gjort, säger sig vara ölvertygad att den blott af förtroendekänsla och! för att förebygga anarki (?) öfvertagit sitt värf I och att den upprätthållit likaväl hertigens (?) som landets rättigheter, friheten och ordningen, m. m. Slutligen bekantgör han hvilka män som skola bilda den nya: styrelsen för hertigdömena, hvilken vi redan omtalat. I stället att, efter vilkoren för vapenstille-l L , ståndet, lagstiftande makten derunder skulle hvila, fortfar man att utfärda nya lagar. Man har till och med utfärdat en lag, angående eit slesvig-holsteinskt ministerium, och icke ent gång lemnat tillsättandet af personalen till den nya styrelsen, utan bestämt, att den skall utgöras af öfverrältsrådet Momsen, regeringsrådet Harboe, landtfogden Jensen och amtman Ja-l, cobsen. Det berältss, att kommarherre Reedtz, skall blifva densk kommissarius, som har attl bevaka Danmarks intresse. FRÅNKRIKE. E Vi återkomma till en närmare redogörelseli för nyheterna från Frankrike, hvilka postensli sena ankomst i går hindrade oss att upplagsj: annat än i största kortbet. Uti nationalförsamlivgen föreföll den 47 den-!t nes en ganska stormig debatt, som dock tillika l: L I I 6 l C var en bland de intressantaste sedan församlingens början, i anledniog af et programm som de nya ministrarne afgåfvo och deri de tillika såsom ett förtroendevotum begarde 400,000 francs till bemliga utgifter för säkerhetspolisen. Nyss förut bade det tilldragit sig och väckt ett stort uppseende, att polisprefekten Ducoux, i anledning af ministerförändringen, hade nedlagt sin befattning och gjort detta genom et: bref till general Cavaignac, hvari Ducoux angifver såsom orsak till sitt afträdande, att ban anser denna ministerförändring innebära ett byllande af kontrarevolutionen och derföre återgår till de demokratiska representanternas Ieder. Tonen i detta bref är i det hela så bitter, att det ser ut, som om derjemte något serskildt personligt förhållande hade verkat på Ducoux, hvars afsked också genast beviljades, dervid en vid namn Gervais blifvit nämnd i hans ställe. Denna omständighet, jemte ministerförändringens vigt i sig sjelf gjorde ett serdeles tillopp till sessionen den 17. För av fatta karakteren af debatten, är det lämpligast att meddela det hufvudsakliga af sjelfva programmet, som innehåller de pya ministrarnes åsigter öfver ställningen för dagen. Efter en kort inledning läser man deri följande: Frankrike har redan för åtta månader seden proklamerat republiken; det har skyndsamt och utan ansträngving ställt sig under den politiska form, som kallar alla medborgare, uton undantag eller företrädesrätt, att deltaga, genom direkt medverkan eller genom röstning, i landets styrelse: en ädel ivstitution, som fullständigt och eppriktigt förverkligar folksuveräveteten3 princip, gifver med öppet förtroende till enhvar medborgare all den frihet, han kan utöfva utsn att skada andras frihet, stodgar, emellen alla, jemlikbet i skyldigbeter och, rättigheter, denna sanna politiska jemlikbet, som, ? öfver flyttad i menskliga lagarna, förves kligar bioderlighetens störa principer, hvilka genom den kristna uppenbarelsen för 4800 år sedan ut-: såddes i verlden. n Den makt skulle vara oförnuftig, som misskände dessa den republikanska institutionens carakter, hvilken j redan inskrifvit i inledninsen till er grundlag; den stulle vara brotislig, om den sökte att kripggå den, eller om den cke bemödade sig alt sätta den i utöfnivg, inder de dagliga och ständiga förvaltningsvestyren. Hvilken pligt kan dessutom vara litare för embetsmannen, då hans själ bar någon yftning, än att genom sina handlingar gifva n uppriktig och oalbruten byllning åt friheen, denna källa till allt slags förkofran, all ulländning, all storbet! Hvem kan väl i våra lagar bestrida eller ens sätta i tvifvel alla medborgares jemlikhet inför det samhälle, hvaraf le äro medlemmer, liksom inför den Gud, som skapat dem: alltid under sktring för de nöd-) vändiga och ofta beklegliga olikheter, som arvetet, intelligensen, laster och dygder emellan dem framkalla. (Talrika bifollsyttringar.) Slut! DI ST ÅM4 Mm mm MOY0Q MH mA Ass På