Aftonbladet – 26 oktober 1848, sida 2

— I ,Helsingborgsposten, finnas införda följande uppgifter angående den i Skåne och Halland utbrutna boskapssjukan: På begäran af åtskilliga jordbrukare har föreståncaren för veterinärinstitutet i Köpenhamn, hr professor With, företagit undersökningar och obduktioner i anledning af den dödande sjukdom, som på flera ställen här i orten utbrutit bland kreaturen; de hafva fortgått hela veckan och vid i förrgår här i staden hållet sammanträde har han förklarat, att denna sjukdom, som kallas den elaka lungsjukan (ondartede Lyngesyge) och är densamma som för flera år sedan härjat i Rhen Preussen, derifrån den gått till Holland och England, hvarest mortaliteten varit ?;, och från hbvilketsednare land den troligen hitkommit, är st smittosam, att den till och med genom menniskor kan öfverföras från ena stället till det andra; dess kännetecken äro torrbosta, flämtning, feber, mattighet, hos korna aftagande med mjölken; huden antager en gulaktig färg och det sålunda sjuka kreaturet vill gerna skilja sig från öfriga hjorden. Lungorna, oftas: den venstra, uppsvälla och fastväxa i kreaturets sida. På ett sålunda sjukt och dödadt kreatur hade lungan, som vanligen väger 4, nu vägt 34 Smittan kan ligga i kroppen flera månader innan den rätt utbryter. Några botmedel för sjukdomen ville he:r With ej tillstyrka, utan föreslår, såsom enda medlet för smittans utrotande, att genast, då köttet lemnar en frisk och sund föda, slagta det tillsjuknade kreaturet, deraf köttet bör sal!tas, inelfvorna nedgräfvas, huden kalkas och stället, der kreaturet slagtats, rökas med chlorkalk. Såsom preservativer bör man ge kreaturen, utom sund och tillräcklig föda, tjärvatten samt två gånger i veckan bestänka stallet med chlorkalksvatten. Han har lofvat att från Köpenbamn, snarast möjligt, bitsända fullständiga undersökningsprotokoller och intyg, på det man må söka regeringens biträde, för att kunna i tid hämma denna farsot, som, om den får fart, inverkar högst skadligt på hela landibruket. a — Efter riksdagens afblåsning och väl förrättade afskedsuppvaktningar, vid hvilka serskilda tillfällen, om vi ej irra Oss, sammanräknadt omkring femtio officiella tal och svar blifvit vexlade, har större delen af de riksdagsmän, som bo i provinserna, redan i gål och i dag lemnat hufvudstaden. Uti ett väl ställdt samhälle, som med kärlek omfattar och betraktar sina institutioner, är ett sådant ögonblick, då nationens om: