Aftonbladet – 20 oktober 1848, sida 2

HKUIS5SBHaHsa HtUllovtlad fFEtUGUHdi, SdALCETIEL 1IOU I Westmanland, som på massans auktion inropades af häradsböfdingen Montan för 432,000 rår banko, har sedan blifvit inköpt af hr medivinedoktorn Hagdahl, som lärer ämna att konservera denna för sina historiska minnen bekanta egendom ostyckad. Diskussion hos Borgareståndet öfver Statsutskottets utlåtande, N:o 262, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, angående öfverstelöjtnanten m. m. grefve A. E. v. Rosens underdåniga ansökan om understöd från statens sida till anläggning sfen jernväg emellan Örebro och Hults lastegeplats vid Wenern. Hr Sundler: Ehuru en god sak alltid talar bäst för sig sjelf, kan jag likväl ej undgå att, efter min ringa förmåga, yttra några ord för denna vigtiga fråga. Det torde ej finnas någon bland ståndet, som icke inser och fullt uppskattar vigten af lättade kommuvikationer. Borgareståndet representerar bandeln och näringarne samt till en del jordbruket. Det kan således icke vara här, inom detta stånd, obekant, hvad inflytande kommunikationsanstalterna ega på all afsättning och såmedelst, i andra hand, på all produktion. Jag har i min hemort, såsom bekant torde vara, efter förmåga verkat för vägförbättringar och jag kan icke vara inkonseqvent rog, att ej med min röst unde stödja det företag af jernvägars införande i vårt land, hvarcm Statsutskottets förevarande utlåtande handlar. — Få af oss här närvarande torde komma alt upplefva den tidpunkt, då Sverige i större skala får skörda af de uppoffringar, — om vi få kaila dem så — hvarom nu är fråga, men jag lefver och dör i den sköna tanken, att nationen om någral kommande decennier skall jättelikt höja sig öfver den ståndpunkt, som den nu innehar, sedan lättade l kommunikationer genom jernvägar, i jomlikhet med den öfriga civiliserade verlden, öppnat fältet för industrien i alla riktningar. De välgörande verkningar som en lättad kommunikation medför, såväl för staten, kommunen, som den enskilde, kunna svårligen beskrifvas eller med siffror fullt uppskattas, hvarföre jag i detta afseende endast hänvisar till grefve v. Rosens förtjenstful!a skrift, kallad: Upplysningar i afseerde på Jernvägsanläggningar i Sverigen. Men jag vill äfven yttra några ord i afseende på reservationerna mot betänkandet. En af reservanterna fördömer jernvägarne och alla öfriga maschinerier och mekaniska inrättningar, såsom förslappande menniskans kroppsoch själs förmögenbeter. Jag behöfver icke påpeka alla de konseqvenser, hvartill en sådan åsigt leder: de sluta uti ett återgående till den ålder, som betecknas af stenvapnen. Vi skulle afsäga oss brutet af hvarje redskap af metall eller ailt, som icke kunde förfärdigas med stenknifven. Med ew ord: Vi skulle återgå till ett tillständ, lägre än lappens och eskimåens. Det vore den allas burgenhet, bvartill vi skulle komma. Jag förmodar, att inom detta stånd icke någon har en så beskaffad beundran för våra äldsta förfåder och deras härdighet, att han har lust att instämma i nämnde reservants äsigter. Denne har också såsom skäl emot jernvägårne anfört den ofantliga användning af skog, som de skulle medföra, och hvilket han menar skulle göra vårt land nästan obeboeligt. Man kan genom en lätt beräkning finna att detta inkast är af ringa värde. Uti grefve Rosens förutnämde skrift om jernvägsanläggningen i Sverige är visadt, det årliga behofvet för lokomotiverna å banan emellan Örebro och Hult uppgår till 2336 famnar. Denna bana utgör !,:del af hela linien emellan Stockholm och Götheborg. Säledes skulle för hela denna stora stamled åtgå 46,352 eller i rundt tal 47,000 famnar. Skulle vi tänka oss ett nät öfver hela landet, på det sätt att en stamled ginge från hufyudstaden öster om Wettern till Skåne, och ifrån någon punkt i Westergötbland, en jernväg igenom Skåne och Småland förenade sig med banan emellan Stockho!m och Götheborg, samt lämplige föreningslinier ginge emellan des-a stamleder, med utsträckning till vissa af städerna på kusien, samt ytterligare en jernväg anlades. från Upsala till Gefle, så torde längden af alla dessa vägar tillsammantagna icke utgöra mer än 3 gånger banan emellan Stockholm och Götheborg. Vedåtgången för trafiken ä hela detta nät af jernvägar skulle då uppgå till 85,000 famnar. Man tycker väl att detta ör mycket, men då man besinnar,. att denna qvantitet tges på hela Sveriges areal, oberäknadt det betydliga parti, som från Finland hitföres, så är det en sådan obetydlighet, att det icke förtjenar ringaste uppmärksamhet. Vi håfva en näricg, om ett sådant uttryck får begagnas, hvilken medtager kanske 20 gånger denna qvantitet bränsle, utan att sådant väcker ringaste fruktan för skogsbrist och landets obeboelighet. Denna industri är bränvinsbränningen. Vi hafva cirka 70,000 bränvinspannor i gång under halfva året här i landet, och de öda säkert en million famnar ved årligen, kanske dubbelt. Derom talar man ej, ehuru man mäste erkänna, att bränvinet är upphofvet till det m:sta eländet i landet, moraliskt, fysiskt och ekonomiskt. Vedåtgårgen för jernvägarne, hvaraf endast välgerningar äro att hämta, är så mycket mindre ctt grundadt skäl emot deras införande, som det är ganska säkert, att lättheten för laändtmannen att! alsälta sina jordbruksoch ladugårdsprodukter skall komma att verka till en väsendtlig nedsättnin I-bränvinsbränningen, hvaraf mef än ö.verflödig bränsletillging för lokomotiverna uppkommer, — Dessutom kan tiden vara inne, då en hushållning med siogarne börjar, och att omtinkan riktas icke blött, säsom nu, på deras utödande, utan äfven på deras uppdragande genom frösådd och vård, hyvarigenom en långt mindre areal lemnar en vida rikligare tillgång. sa Det skulle vata mycket att ytterligare orda såväl härom, som om ardra mötskäl, hvilka feservanterna uppdukat Men jag anser mig hafva sagt nog i denna sak, ovi hvilken jag förmodar, att hyar och en stadgat sin öfvertygelse. Må vi endast boylägga alla biafsigter, alla enskilda fördomar! . Må den kalla beräkningen af den eller den. komuiungns större eller mindre fördel åsidosättas och helta.nationens förkofran utgöra hufvudsakiiga målet. för. våra bemödarden! Då skall fremtiden tusenfeldigt välsigna det beslut vi gå att fatta och med tack: samhet ibågkomma de män, hvilka mod störa uppOffringar af nenninoar tid och Acenard möda Vågat