Aftonbladet – 17 oktober 1848, sida 3

VV HO granskar, samt till centralstyrelsen insänder inkomna förslager, afgifver årsberättelse c. 1 hvarje härad väljes en häradskommitte, sammansatt af personer från hvarje stad och socken, hvilka sig emellan dela orterna i distrikter, der hvar och en har tillsyn öfver vägarna. En årlig syn verkställes af en civilingeniör, biträdd af de 2 å 3 närmast boende sockneombuden. Hvar och en, som dertill finner anledning, eger anföra klander öfver bristfälliga vägar hos konungens befallninvgshafvande, som genom kronobetjeningen verkställer undersökning. Hvarje ledamot i häradskommitteen kan väcka förslag om vägförbättring, som då granskas af kommitteen och öfversändes med betänkande till länskommitten, som genom sin civil-iogeniör undersöker lokalen, och uppgör förslag, som insändes till centralstyrelsen. Sockne-ombuden hafva äfven alla härads-, sockenoch byvägar under omedelbar tillsyn. Häradskommitigen inlemvar årsberättelse till länskommitteen. Den enklaste och rättvisaste fördelning af kostnaderna för vägarnes underhåll och förbättrande anser förf. blifva den, att hela länet vidkännes omkostnaderna för dess allmänna kronolandsvägar; häradet för dess häradsvägar, socknen för sina sockenvägar och byelagen för sina byoch utfartsvägar och det på: följande sätt: Till allmänna kronolandsvägarne inom ett län bidraga: 1:0 Alla länets jordbrukare för all jord, utan undantag med en afgift per maovtal, som utgår med kronoskatterna och hvars belopp för året bestämmes af länskommitteen med Kongl. Maj:ts befallningsbafvandes godkännande och ej får öfserstiga ett af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer bestämdt maximi belopp. 2:0 Alla resande, medelst att efter fastställd taxa betala vägpenningsafgifter, hvilka gästgifvarne skola uppbära vid inskrifning i dagböckerna och månatligen redovisa till landskansliet. 3:0 Alla egare af diligencer, medelst att, efter taxa, betala vägpenningar, på så sätt, att de skola vara skyldige att uppgifva huru många resor å en väg, som deras diligencer för året skola göra, då afgifterna derefter beräknas och utgå med kronoskatterna; — skulle någon diligensegare det oaktadt beträdas med osannfärdig uppgift och extra turer ej i rättan tid anmälas, komme då att erlägga böter. 4:0 Kronan och postverket, medelst att betala vägpenninger efter taxa, för all den kroneochi postskjutsning, som utgår. 5:0 Alla egare till brukbara hästar, som hållas. för andra ändamål än i och för jordbruket, medelst att betala en bestämd afgilt för hvarje sådan, och; bör denna afgift vara högre och lägre, iförhållande till det bruk, hvartill hästen begagnas. De sålunda inflytande medlen böra deponeras, i landtränterikontoret, der länskommitteen eger; uppbära dem och under ansvarsoch redovisnings-; skyldighet använda. Tillika bör länskommitteen till. ett visst belopp för hvarje särskildt fall uppå centralbestyrelsens tillstyrkande och Kongl. Maj:ts nå-, diga sanktion få rättighet att upptaga större amortiserande penningelån för bestridandet af beslutade vägförbättringar, emot den säkerhet som kan lem-, nas i ofvan föreslagna årliga inkomster. — Till bär) radsvägarne bidraga häradets innevånare i lika förhållande, som ofvan blifvit anfördt. Ehuru sockne-; och byvägarne böra stå under samma tillsyn och kontroll, som ofvannämnde vägar, må det dock vara; socknarne och byelagen medgifvet, att sjelfva bestämma antingen de vilja på ofvannämnde grunder, eller medelst arbetens utgörande i natura, under-; hålla sina vägar.n I Derelfter tillägger förf.: I Detta förslag till kommunikationssystemets för-! bättrande ha vi tänkt oss vara det lättast utförbara och mest tjenliga lör vårt land. Dock inse vi allt-! för väl att många anmärkningar i början skola göras deremot, bland andra äfven följande: 41:0) Att många personer lättligen kunna undandraga sig från bidreg till vägunderhållningen: såsom t. ex. resande, ! som antingen med egna hästar komma från andra län, eller betinga sig privat skjuts; och 2:0) att det blefve svårt till att fullkomligt kontrollera riktiga inflytandet af alla föreslagna vägpenningsafgifterna; men dessa anmärkningar, tro vi, böra allt vid närmare ötvervägande förfalla; den första emedan de inkomster, som möjligen gå förlorade, ej kunna, stiga till synnesligt högt belopp och att de till vägunderhällningen bidragande, utan tvifvel, blifva godtgjorda derför, genom den större rörelse, som uppkomer i deras respektive orter; och den andra — emedan sådana kontroller säkerligen, utan särdeles kostnad, kunna tillvägabringas, som förhindra betydligere underslef uti ifrågavarande fall. ) l I allmänhet synes detta projekt ändamålsenligt, med det förbehåll likväl, att konungens. befallningsbafvande och kronobetjente likasom ! uu hade fortfarande åliggandet att kontrollera väghållningens fullgörande. Huruvida behofvet skulle erfordra en så stor apparat af kommiter, som artikelns författare föreslår, kom-! mer erfarenheten att utvisa. Det enklaste, ! ikasom det angelägnaste, vore utan tvifvel at örst förskaffa sig kännedom i detalj om det ätt, på hvilket dessa saker skötas i Danmark, Tyskland och England, med ett ord i de länder, ler det till införande föreslagna systemet en ängre tid varit försökt, och der erfarenheten visat vägen att undvika de misstag, som så I ätt kunna begås vid organiserande af alldeles nya institutioner, af så vidtomfattande naturc som den ifrågavarande. Hvad för öfrigt vid-9 xommer de brister, som möjligen vid en nogz srannare pröfring kunna befinnas vidlada förf:s ; örslag, är här ej rätta stället att ingå i gransk1 ing deraf. Vi balva blott haft för afsigt att! ästa allmänbetens uppmärksamhet på vigten! f att något göres till förbättringar i denna väg, ch ifrågavarande lilla skrift bar förtjensten att ji isa, dels huru England föregått oss med exg mpel, dels att äfven Vi kunna och böra be-!b räda semma för industriens utveckling välgöande bana. sl N Borgareståndet. 1 gårdagens plenum bord-t des änyo Konstitutionsutskottets memorial JM 37 sj ir Kock yttrade härvid, att det väckte hans bådeg örundran och ledsnad, att man begagnade denna lr tichet då man dericenom blott förlängde rikgo-! a