Aftonbladet – 16 oktober 1848, sida 3

och sedan Kongl. Maj:t densamma fastställt samt 3:ne uppbud erhållits på det af auktionskammaren utfärdade köpebref, blef jag innehafvare af egendomen genom af rärtmästaren Ekmark utgifvet köpebref, på hvilket jag erbållit 3:ne laga uppbud, enligt äfven i noten förekommande intyg. ) Under hela denna tid har enkan Bäck fört beständiga rättegångar, än om börd, än om en föregifven falsk revers (för hvilken ej en skilling utbetalts, än mindre för i gården intecknade större summor), samt nu slutligen deröfver, att auktionsmedlen ej skulle vara på rätt tid inbetal.e till auktiopsverket, ehuru ingen af inteckningshafvarne, för hvers fordringar auktionsbeloppet räckte till, gjort ringaste anmärkning emot fördröjd liqvid. Det är i ett sådant mil (der hvarken hon eller någon annan har de ringaste rättmätiga skäl till klander, enär alla inteckningshafvarc, så långt auktionssumman räckte, blifvit förnöjde), som bon instämmer såväl auktionskammarföreståndarep som räntmästaren Ekmark i fråga om auktionens å:ergång; hvilket mål af stadens kämnersoch rådhusrätter icke upptogs såsom alldeles obefogadt, men af Kongl. Svea hofrätt äterförvisades, enligt dess dom af den 3 Febr. detta år. Emot denna dom vädjade såväl auktionskammarföreståndsren br rådman Hejdenberg, som hr räntmästaren Ekmark til! högsta domstolen, der jag först nu som mellankommande part uppträdde, för bevakande af egen rätt, hvilket är det enda jag i denna märkvärdiga rätiegång företagit, och som säke:t icke skall af någon menniska med rättsbegrepp stämplas såsom egande ringaste gemenskap med någon nedrig plan,, heldst denna, enligt tit. Pulchaus till muntliga förhöret ingifna skrift, skulle haft sin upprinnelse i Juni 1840 (tiden för omnämnde Petterssonska reversen) eller sju år förr än jag med egendomen fick det minsta att skaffa. Den vilseförande uppställning tit. gjort af detta mål, uti hvilket mitt namn oriktigt sammanväfts med de lömska insinuationer bemälte Pulchau söker åt hela saken gifva, har föranledt mig: sålunda upplysa, det jag aldrig varit inblandad i någon enkan Bäck rörande rättegång. Hvad deremot beträffar de förmenta frukter jag af delta egendomsköp skulle skörda, så motsäger detta sig nära nog sjelf i iby, att räntmästaren Ekmark såsom en i alla bänseenden solid man, sannolikt icke så bortsläppt dessa utomordentliga frukter om de varit verkliga; utan får rätta skälet för försäljningen till mig sökas uti forhågan för de stora reparationer den högst förfallna gården genast fordrade och bvilka af mig genast företogos af påkalladt behof men ej af seger glädje öfver de erbållna uppbuden, hvilka jag erhöllo först sedan de väsentligaste reparationerne voro verkställde. Detta är hvad som i denna sak rörer mig, och är jag öfvertygad at: de öfrige namngifne personerne med förs:a uppträda emot tit. Pulchaus insinuationer såsom hänsyftande på den nedriga pla: nenp för åtkommandet af en så ,begärlig besittning.. Örebro den 44 Oktober 4848. C. F. Hammaråen. Red. får fästa uppmärksamheten derpå att Aftonbladets berättelse grundade sig på handlingar i målet, hvilka blifvit förevisade af den som författat och inlemnat berättelsen, äfvensom derpå, att förhållandet med de falska vitnesmålen egentligen var det som föranledde Red. att rubricera saken såsom en cause ceIcbre, hvilket den äfven utan tvifvel är. Emellertid bafve vi ansett billigheten fordra att äfven lemna rum för ofvanstående framställning, med hvilken den förra uppsatsen torde af läsaren sjelf jemföras. ) I anledning af auktionskammarens här i staden den 34 Oktober 48435 utfärdade salubref har herr Jandträntmästaren Ekmark å gården i stadens södra del under J4 136 och 4537 e hållit uppbud den 43 Juli, den 40 Augusti och den 7 September 4846, hvarefter, och sedan bemälde landträntmästare genom salubref den 4 Juli 4847 försålt samma cgendom till handlanden Hammearån, för den sistnämnde uppbud blifvit meddelade den 42 Juli, den 9 Augusti och den 6 September 1847, betyger. enligt begäran. Örebro den 44 Oki. 4848. På Borgmästareembetets vägnar,