Aftonbladet – 16 oktober 1848, sida 2

ve Baronen mottog pappsret med skälfvande hand, men sade icke ett ord. Alla effskterna voro vu nedhissade; slupen satte af och styrde mot ön Alvaredo. Bisen hade tilltegit något. Kaptenerna återvände till sina akterdäck, sedan de gemensamt öfverenskommit att gemensamt ställa kosan till Laguna. Sakta, och efterhand fortare, gingo de tre fartygen bredvid hvarandra, och förlorade snart ur sigte kusten, jemte öarna Gal, Alvaredo och Santa Cathbarina. . Dolores lik omhöljdes med våta segel, som ständigt afzyldes med nytt hafsvatten, till dess skeppstimmermannen hunnit förfärdiga en snygg likkista, i hvilken Corlnna slutl!gen svepte offret. Bland den mördades papper fann man ett bref till Horatio, som förklarade honom, i händelse af bennes död, för arfvinge till hela hennes litterära, qvarlåtenskap. (Slutet följer.) fa — Då Tegner installerades till biskop i Wexiö, befann sig bland den mängd prester hvilka bevistade högtidligheten äfven en gammal komminister, hvilken varit promotionskamrat med Tegner och då baft det missödet att blifva hvad man kallar: promotionsåsna, d. v. s. den som erhållit de sämsta betygen. Sedan den tiden hade de ej återselt hvarandra, och då de nu stötte tillsammans, närmade sig den gamle mannen och frågade i ödmjuk ton: Har jag den äran att vara igenkänd af högvördige hr doktorn och biskopen mn. Jag kan ick Ta: a arade TegDer. Jag kan icke påminna mig att vi sett hvarandra fört I : Åh Herre Gud! känner inte högvördig biskopen igen en gammal promotionskamrat ifrån Lund. Ack! Jo, nu påminner Jag mig, det var vid den der åsnepromoltonen. . . Alldeles, alldeles, der högvördig hr biskopen var pirums.n