Aftonbladet – 12 oktober 1848, sida 2

reaktionsperioden från 4843 till 4830, då det gällde att genom lärda spetsfundigheter återföra nationerna från det olycksaliga begäret efter frihet och representativa styrelser. Det var då, som de genom förra fransyska revolutionen för en tid nedqvästa ideerna till förmån för kastoch skråvälde ånyo började framdragas i sin feodala äkthet från medeltiden, och behängda med bombastens grannlåt framställdes i den konstlade belysningen: af ett patriarkaliskt skimmer, såsom det politiska ideal, hvilket folken borde falla ned och tillbedja, ehuru det i sjelfva verket blott var ett groft beläte, ämnadt att skyla det monarkiska godtycket, som satt bakom och styrde. Det skulle blifva en intressant historia för sig sjelf, men som komme att fylla volymer, om någon företog sig att sammanleta och förvara till efterverldens minne hela den massa af-humbug och hyckleri, hvartill den såkallade lärda vpintelligensen under nämnde period lät bruka sig för att bedraga folken. I sin krassaste form bar väl allt detta numera försvunnit i Tyskland, eller åtminstone krupit åt si dan och sökt en tillflykt i den theologiska dogmatismens sköte; men reaktionens ideer och anspråk dö icke så snart, och det är naturligt, att de skola se sig omkring efter hjelp för att åtminstone få bibehålla sina besittningar i Sverge, der de för öfrigt ilångliga tider kunnat räkna goda dagar, och att de skola blifva så mycket ängsligare och angelägnare att icke släppa sin fristad på denna sidan Östersjön, sedan tyskarne lärt känna dem allt för väl, för aut vilja hysa dem längre, Skulle någon finna tillämpningen af dessa allmänna anmärkningar, framställda med anledning af den ifrågavarande utnämningen, innefatta en orättvisa mot hr Norström och hans politiska åsigter, så kan ingenting vara lättare från hans sida, än att upplysa om och i hvad mån ett misstag häruti blifvit begånget. Vi tillägga, att ingenting skulle vara oss kärare, än om fallet vore sådant; och om hr Norström, mot vår förmodan, skulle tillhöra de liberala, oaktadt de anledningar som förete sig till motsatsen, så är Aftonbladet öppet för all den upplysning som härom kan lemnas. Då vi imedlertid för närvarande hysa den öfvertygelsen, att hr Norström är en af de mest purt konservativa bland våra notabiliteter, har det synts oss en pligt att icke förbigå med tystnad detta tillfälle, dels derföre att hr Norström nu tyckes vara serdeles i åtanka att användas både till ett och annat, dels också i anseende till sjelfva betydelsen af den syssla, hvartill hr N. blifvit utnämnd. Denna syssla är mera maktpåliggande än man vid första påseendet möjligen föreställer sig, om också dess inflytelse är mindre synlig. Man bör ihågkomma att det såkallade kanslersembetet för universiteterna, som redan i sig sjelf är en besynnerligt qvarstående lemning från den gamla tiden, så att säga på sidan om hela den öfriga administrativa organisationen, innehafves. af en kunglig person, som icke, lika med andra embetsmän, är ansvarig för embetets utöfning. Denna omständighet gör sekreterarebefattningen af vida större vigt, än fallet eljest skulle vara. Den är i sjelfva verket snarare alt anse såsom ett slags ministerplats, när man betänker, hvad en sådan man. ofta kan uträtta. Men härtill kommer ännu, att händelsen fogat så, att de kungliga prinsarne under sin uppfostringstid råkat få till lärare personer af ganska framstående konservativa åsigter, nemligen professorerne Boström dach Carlson. Det är i följd häraf icke!just sannolikt,jatt de unga furstarne af dessa, lärare inhemtat demokratiska sympathier. Vid sådant förhållande måste det alltid anses till en viss grad betydelsefullt, att ej säga betänkligt, om H, K. Höghet kanslerns båda sekreterare, såväl den för Upsala, som den för Lunds universitet, : jemväl : höra till de strängt konservativa ; ty hvilka skola väl resultaterne häraf blifva vid utnämningar , eller rekommendationer till de akademiska lärostolarna? Hvilka skola frukterna deraf blifva för bildningens fortgång i bredd med tidehvarfvets fordringar i allmänhet, och för möjligheten: af de reformer, som behöfvas i detta fack kanske mera än i något annat? Å —————L INTRESSANTA BELYSNINGAR ÖFVER DEN TYSKA CENTRALMAKTENS STÄLLNING I NÄRVARANDE ÖGONBLICK.