Aftonbladet – 10 oktober 1848, sida 2

NR -— Man läste i går afton bland Aftoppostens nyheter icke så alldeles utan förundran en berättelse derom, att den bekanta mamsell Sager, såsom det hette, alla dagar förevisas bos em konditor bär i staden, hvars namn äfven finnes utsatt. Detta är onekligen ett eget bruk af publiciteten. M:ll Sager är en 48-årig flicka, som funnit sig föranlåten att hos öfverståthållareembetet anmäla klagan och söka skydd mot en verklig eller föregifven missbandling: Behäftad, såsom det synes, med en :serdeles håg att på papper nedskrifva sina tankar om likt och olikt, ingaf hon vid målets föredragning ett par vidlyftiga och bizarra skrifter; hvilka, innan protokollsjustering eller något anpat föregått, utlemnades åt Dagbladsredaktioner till tryckning på samma gång, som sjelfva må let ansågs vara af sådan art, att undersökningen måste ske för lyckta dörrar. Nyssnämnda skrifter, oaktadt deras osammanhang, hade likväl något så ovanligt både genom en viss naivetet i framställningssättet, den ovanliga uppriktighet, hvarmed allting der framlades för allmänheten, och den öppenhet bvarmed inom hus-scener der vidrördes, samt den indiskres tion hvarmed kreti och pleti indrogos i berättelsen, att de med största begärlighet slukades af allmänheten. Dagbladet hade under den tiden riktiga sötebrödsdagar, af hvilka red. ock visste njuta på det viset, att m:ll Sagers anföranden portionerades ut i många forisätiningars Oaktadt m:ll Sager på detta sätt egentligen, eller rättare endast och allenast genom Dagbladets tillgörandeu blifvit ryktbar för allmänheten, måste man likväl icke glömma, att hon aldrig varit inför polisen såsom anklagad, utan såsom sjelf klagande och kärande part. Målet har sedan blifvit förvist till domstol. Imedlertid fann Dagbladsredaktionen uti m:ll Sager ett alltför vinstgifvande kapital, för att släppa benne ur sigte. För ett par veckor sedan framkom den uti sin aftontidning med den berättelsen, att br Davidson hade engagerat detta fruntimmer för sin konditoributik. Hr Du upplyste då, att detta vore honom en obekant sak, eller med andra ord, att den pikania underrättelsen var ihopspunnen och utan grund, Nu åter berättar samma aftontidning, at m:lE Sager alla dagar förevisas, alldeles som om det vore fråga om en Kungsorm eller en OrangUtang. Möjligtvis torde Aftonpostens hufvudredaklör, som för några år sedan var så delikat i sina känslor, att han formaliserade sig öfver att Aftonbladet meddelte berättelse om undersökningarne angående den bekante mördarem Breitfelt, nu kunna upplysa, om de förändrade omständigheter, som göra det lofligt och i sin ordning att på detta sätt utpeka inför allmänheten en ung flicka, som, om hon äfven synes hafva ett fantastiskt lynne och en mani att författa utan fullt motsvarande gåfvor dertill, likväl icke vetterligt begått något, som, utan grannlagenhetens åsidosättande, kan berättiga andra att göra henne till fortfa: ande föremål för publiciteten. Om vi icke äro oriktigt underrättade, bar förhållandet varit sådant, att doktor Brisman, en gammal man, som åtog sig den unga bjelplösa flickans sak och som biträdt henne under förhören, sedermera äfven af deltagande betalat hennes underhåll på ett ställe åa: Södermalm. Man kan då mindre förundra sig öfver, om m:ll Sager, för: att slippa ligga sin välgörare till last, antagit ett anbud att engagera sig hos en konditor, som å sim sida naturligtvis skulle kunna draga profit af nyfikenheten att se en så mycket omtalad person; men det är svårt att misstänka denne konditor för en sådan plumphet i sättet, att ban skulle sjelf anmodat Åftonpostens reds. tillkännagifva, att m:ll Sager förevisas. —LR—SL n