Aftonbladet – 10 oktober 1848, sida 1

Article Image
CO PYJENDS SEPARAT Ae YUILTES Ha all Safga ITHCO Istormsteg; man skyndar att komma till den som handlar om presidenten. Härom äro meJningarne delade. Den gamla venstra sidan, klubbisterna vid Rue Poitiers, som misstänkas för att vilja förstöra republiken, ämna yrka att j hela folket skall välja regeringspresidenten, De sig så kallande redligan republikanarne vilja att nationalförsamlingen skall välja. I fall det går igenom, kan man antaga såsom säkert, att Cavaignac blifver vald till republikens förste preI sident. Ibland de märkligaste besluten, som fattats, äro artikeln 28, som bestämmer valsättet at Irepresentanterna: de skola völjas medelst slu-l. j j j derefter framställde justitieministera en begäran Jatt få fullfölja åtalet mot Raspail, för bans deltagande i tumultet den 43 Maj. Härölfver taten omröstning departementsvis; samt artikeln 29, som stadgar att kammaren väljes för tre år. Den exalterade demagogen Raspails val till representant har, såsom redan förut blifvit nämndt, föranledt en liflig diskussion i nationalförsamlingen. Valet godkändes, men genast lades först och voterades sedan, och då en stor pluralitet biföll åtalets fortsättande samt beslutet derefter upplästes, reste sig omkring 20 ledamöter på yttersta venstra sidan och utropade: Ni ha icke velat höra Raspaill —Il: Härpå svarades genast från andra sidan: Jo,l. vi hörde honom den 45 Maj., Den s. k. röda eller våldsamma republikens anhängare hafva, sedan de blefvo slagne i Juni, börjat operera på fredlig väg genom banketter på flera ställen i landet. Efter förra posten omtalades en sådan i Chålet, der Ledru Rollin hade hållt ett tal, som hade väckt åtskillig oro. Flera tidningar hafva strängt apostroferat detta tal och velat hafva namnen på de representanter, som deltagit i banketten, offentliggjorda; men de hade icke velat gifva sig tillkänna. I Bourges och i Toulouse hafva dylika banketter blifvit hållna. Denna omständighet gaf anledning till mycket häftiga uppträden i nationalförsamlingen lördagen den 50 Sep-J4 tember. Banketten i Toulouse hade isynnerhetz utmärkt sig för en ultrarevolutionär syftning. Den bivistades af en stor mängd afarbetsklassen ; hela antalet gäster var 3200. En statyl af Friheten var upprest; på fotställningen, som I var rödmålad, lästes: arbetets organisation,. Ingen trefärgad fana syntes, men flera röda, och ofvanpå en af dem satt en röd mössa. De häftigaste uppmaningar i tidningarne hade föregått denna demonstration. Allt detta framställdes i nationalförsamlingen af ledamoten Denoy, som tillika anmärkte, alt då ordföranden föreslagit nationalförsamlingens skål, hade en stor del af de närvarande icke druckit den, utan skrikit: ned med nationalförsamlingen! Afven general Cavsignacs skål hade blifvit nedhyssjad, och efter måltiden hade större delen af sällskapet företagit en promenad genom staden med musik i spetsen, dervid åtskilliga håde -ropat: lefve Bärbåst defve Robespierre! lefve Marat! lefve Berget) Några hade ropat: lefve guillotinen! — Vid denna uppgift rusade ett antal af yttersta :venstra sidans ledamöter fram mot tribunen, och ett obeskrifligt buller och förvirring uppstod. Sedan lugnet ändtligen blifvit återstäldt, förklarade Denoy sina ord närmare, att han blott menat att några få förvillade brushufvuden ropat: lefve guillotinen. Orsaken till tumultet, som räckte mycket länge, var att: Denoy hade tagit sina uppgifter ur en tidning, som hade gifvit en mycket vrängd och ötverdrifven framställning af förhållanderva. De ifrågavarande ropen hade ej blifvit yttrade under processionen, utan af andra enstaka grupper; auktoriteterna hade bivistat banketten; de uppretande tidningarne hade blifvit ställda under åtal m. m. Derjemte upplyste eller påstod ledamoten Joly, att banketten e2 gentligen blifvit föranstaliad för att mot-T verka: legitimistiska stämplingar till: Henriki den ferötes (Hertigens af Bordeaux) förmån, 5 d S DV —e— mA UV AA PP mm HA mm AM VM mm mm mm FA FA AM wan tA OL NH mA nm samt uppläste till bevis härför flera handlingar, ett bref från hertigen, som väckte åtskilligt löje inom församlingen, o. s. Vv. a Under denna session togo en mulatt och enjs neger inträde i församlingen såsom represen-!! tanter för kolonierna. Moan kan således nu i ordets egentliga bemärkelse säga, att ledamöter af: alla färger sitta i nationalförsamlin-S gen. je STORBRITANNIEN. S Drottningen hade med stora högtidligheter mottagits under sin resa af invånarne i Aberdeen, och H. M. skulle derifrån återvända till ön Wight. I Den. i sista sessionen antagna förordningen fö angående åtgärderna mot koleran skall gälla iY sex månader. : I Clonmel:.hade nu processen börjats emotp OÖBrien och hanås medbrottslige; men ännuln blott preliminärfrågor förekommit; de ankla-d gade hade mnemligen gjort invändningar mot juryns sammansättning. Efter börsunderrättelser i Standard, skulle franska regeringen: hafva öfvergifvit planen att? i England upptöga ett statslån af 300 millioner francsjemedan företeget icke syntes vinna eriklang på Londons börs. I Sir James Duke, parlamentsledamot för Bo-J) ston, hade blifvit: vald till lordmayor i London? för nästa år. fö Ombord å fartyget Pallas, kommande frånJ Stettin till Hull, bade tre kolerafall inträffat och alla då tre insjuknade aflidit. S BELGIEN. D Fursten af Ligne skulle afgå såsom sändebud! (5

10 oktober 1848, sida 1

Thumbnail