Aftonbladet – 7 oktober 1848, sida 2

EE —E—— 1 RR —ee——n d:r Thorfin, som just då genom en neger hada fått helsningar från fru Serafini, att gynna henne med ett besök, så fort som möjligt. Doktor. hastade till Praya Grande, och fick nu veta hvad som föranledt Sara att der göra besök. Tidningen var i sig sjelf icke öfverråskande för Hinangos vän, emedan den sednare, under förhandensaande omständigheter, icke hade något annat att vänta. s Klockan vär redan två på efiermiddagen, när Thorfio återvände tiil staden. I grannskapet af sin boning på da Gloria mötte hån hr Closting, som bad honom underrätta hans hustru, att han sannolikt icke förr än mycket sent på aftonen kunde komma ut till sitt landtställe, emedan han var öfverhopad af angelägna göromål, men att han för öfrigt mådde väl. Doktorn lofvade beredvilligt att göra sin vackra granne ett besök; naturaliesamlaren gaf Minasklipparen sporrarna och galopperade tillbaka till staden. Han häde inom två timmar efter besöket pstillat sin själv, om vi kupna kalla det själ, som vegeterado inom honom. Efter mogen besinn pg tycktes han mindre hafva förlorat sin själsnärvaro än hoppet att komma till rätta med den obyfsade och fräcke borgenärn, som hade presenterat :sig för honom i hr Dailys knubb!ga person. Herr Closting hade vägt och -betänvkt hvad som var att göra, och ville nu skrida tili verkställigheten. Hela affären berodde på att undvika det anbefallda mötet i kerr Thomsons kabinett; ett möte, hvarmed herr Banko gaf honom tydligt nog att förstå, att saken skulle offentliggöras, i fall han icke efterkom arfvingens fordringar. . Han kunde visserligen hafva funnit anledning att först fordra bevis, att diamanten var densatome, gom bade tillhört herr Xavier Dujour; men de båda fördömda sympatifåglarna voro i vägen, såsom bevis emot honom 1 helt annat hänseende. Han måste nu, om möjligt, samma dag se och. tala med den impertinenta borgenärn och hans rådgifvare Banko, för att underhand!a med dem, att få dem ifrån mötet hos h rr Thomson. Till den ändan begaf hen sig i sitt kabinett, och skref två bjertliga bref till-de:unga älskvärda männen, hvari han . anhöll att ändtligen denna afton få tala med dem i sitt rum, emedan ban var fär