Aftonbladet – 2 oktober 1848, sida 3

öfrige, således uppstår oenighet och kif m. m., som verkar ondska och. okunnighet bland folket, som gör att deras väg att lefva är svår i de flesta länder, men sådant är icke förhållandet här i landet; vi. hafva en flerårig erfarephet på, ätt den frihet och jemnlikhet i sätt att behandla Tolköt som visas har snart gjort dem bättre än. hvad de:.,hafva varit, och sluteligen tagit upplysning emot, och kommit i välstånd, i synnerhet deras: barn hafva blifvit stadgade och goda menniskor: Alta barn njuta fri skolundervisning. För det: 4:de vill jag efter Jöfte låta dig veta huru sinideshandeln drifves här; är som allt annat i ganska stor skala, med Engelska och Tyska smiden och något Amerikanskt, det är allt väl gjordt, finpoleradt eller lackeradt, om det är intet annat än en yxhammare eller hoftång. Dörrlåsen äro gjutna af messing, hvar på en egen idee. Spik är klippt med maschin, med hufvud och ganska gagnelig och till godt pris. Jernptråd och messingstråd begagnas mycket mer än i Sverige, till deras större manufaktorier och isynnerhet. till nyligen anlagde Elektriska Telegrafer; de äro så konstruerade att folket kan vid hvad tid som helst tala sig emellan på mer än 50 mils afstånd, och om präågra minuter bafva svar, detta allt är med jerntrådssträngar som gå från den ena staden till den andra, när de slå med för elektricitet talar ljudet genom trådsträngen från! den ena ändan till den andra, så långt som strängen räcker; till detta går åt en sådan mängd tråd att de ödelägga nära på så mycken de kunna få; från Eng: land kommer den mesta tråd, äfven hafva de större fabriker här som de draga både messingsoch jerntråd. Förleden gårdag var jag och besåg en fabrik som de drog vid ångmachin och gick ganska bra. Alla spislar och kakelugnar här äro gjutna med inrättning att man kan koka och steka, baka, och värma rummen på en och samma gång; och äro så lätta att en karl kan lyfta den hvart han behagar i rummet, och när familjen flyttar tager den spiseln med sig. En del jernsaker äro nära dubbelt så dyra som i Sverige, men piiset ovaraktigt. Jernet faller och stiger allt efter som det kommer in mycket. För det 3:te vill jag nämna några ord om kriget med Mexikanarne är ännu ingenting afgjordt. Förenta Staterna behöfva ej uppoffra hälften så mycket folk, för att stå dem emot, som Mexikanarne få göra, ty de äro dumma och envisa, och veta ej hvem de ha emot sig; de förre hafva bjudit dem till förening, men de senare, Mexikanarne, vilja ej. De som äro hägade att gå ut i kriget härifrån al Emig-anter, få ock de mycket rara kläder och god proviant och 8 till 42 Dollars i månaden så länge kriget varar: sedan komma de i besittning af vissa tunnelandjord, som de blifva ägare af, och lefva sedan fria för framtiden. Här ärö både Svenskar och Tyskar som hafva tagit soldatpenningar och exercera bäri Newyork. För det 6:te bedja dig att du är god och styr om mina affärer hemma, jag hoppas att du har fålt milt bref af den 29 Mars, som jag adresserade till Eskilstuna, efter som du skref; det innehöll hvad du skulle betala till Matthias, och huru du skulle ställa det öfriga som du blef skyldig, att jag kan få det när som heldst, antingen jag sjelf kommer hem på en kort tid, eller jag skrifver, så laga att det är i ordning. Var god och säg till förmyndarne för min flicka att de sälja mina saker och redovisa det till dig, att du kan sända mig räkning på alltsammans. För det 7:de vill jag säga eder alla mina vänner och slägtingar som cj hafva en önskad framgång i Sverige isynnerhet de som bafva ett allvarligt nit att tjena Herran eder Gud; ni kan bilda eder i ett litet sällskap, och besluta till att resa bit; ty alla goda menniskor hafva här ett Paradis, och lefva i lugn och välstånd. Vill ni skrifva mig till skall jag upplysa och gifva ede! alla de råd som ni behöfver. Min adress ligge alltid i Svenska kyrkan hos Pastor Hedström i Newyork, i fall att jag är in åt landet, som jag ämnar att resa i höst och bese mig, och kanhända att jag kommer hem till nästa sommar, som jag framdeles får se, eller skrifver jag hem p — — — — — — Örebro tidning beledsagar detta bref mec följande reflexioner: DAS så väl brefvet som. de föregående underrät telserna om brefskrifvaren, kan man sluta att dennt är en man utan all skolundervisning, men med na: turligt godt förstånd och praktisk dugligtet. Me sådane egenskaper kan man lätt taga sig ut öfve allt i verlden; och att Sverige i detta fall ej stå efter andra länder, det synes af brefskrifvarens eger framgång här, enär han här i landet genom arbete sparsamhet och omtanka redan förvärfvat en liter förmögenhet. Att en man som medförer något ka pital i penningar, och ett ännu större i personli duglighet och arbetsamhet, skall hafva ännu lättar att arbeta sig upp i ett nytt land, der odlingsbar: jordsträckor lättare kunna erhållas för billigt pri ell r snart sagdt för intet; är naturligt. Men di som föreställa sig Norra Amerika såsom ett Eldo rado, ett Schlaraffenland der stekta sparfvar flyg Jutvandra:ne i munnen, äro illa bedragne. Måhänd skulle man, tvärtom, kunna antaga såsom regel at om de arbetare och lahdtmin, hvilka med någo penningekapital och stor arbetsförmåga flytta u till Förenta Staterna, skulle här i hemlandet för nuftigt använda det ena och andra, med tillägg a den tid och kostnad som utflyttningen kräfver, sam här underkasta sig samma mödor och försakelse som de i Amerika gå till mö:es, så skulle de äant lättare kunna i moderlandet bereda sig en bättr och sjelfständig ställning, än de vinna den i ny verlden.n RIZSDAGEN Lagutskottets betänkande, i anledning af väckt