Aftonbladet – 30 september 1848, sida 3

af tre större afdelningar, hvaraf den 4:a inne fattär frädgårdskonstens teori, den 2:a de praktiska utförandet af teorien, och den 3:e den på titelbladet omnämnda tabellariska sammanställningen af parkträd, buskar, Olom: stervexter, fruktträd — eller hvad man skulle kunna -kalla materialierna -i trädgårdskonstnärnos atelier. Första afdelnivgen lemnar vidare, i särskilda kapitel, öfversigt af den bildande trädgårdskonsten och dess olika stilar — såsom den franska, engelska och tyska stilen — vidare reglor vid anläggandet af Tustlrädgårdar; upplysningar om platsens inverkan på anläggningens karakter, om vattenanläggningar och effekterna deraf, om trädgårdens förenande med omgifningen, om träds och buskars användning, om blommor, byggnader, gångar och vägar, gräsplaner; löfsalar och hvilcplatser; huru en trädgård eller park bildas af en skog, om trädgårdar för den sena hösten och första våren; särskilda blomsterträdgårdar; köksträdgården, fruktlträdgårdsslolan och fruktträdgården. Bildande trädgårdskonst är, efter författarens defivition, den del af hortikulturen, som sysselsätter sig med lustträdgårdars och större blomsterträdgårdars anläggning, försköning och underhållande; och han anmärker, att det bland alla hortikulturens grenar är i synnerhet denDa, som kan göra anspråk på namnet skön konst; ty skönhet är dess hufvudändamål. Man : kan ickev — säger författaren — här, såsom uti hortikulturens öfriga grenar, uppgifva nägra bestämda och osvikliga reglor. En trädgårdsmästare, som af naturen ej är utrustad med smak och skönhetssinne, skall aldrig, äfven med tillbjelp af de bösta anvisningar, kupna skapa en verkligt skön anläggning; men vi veta alt äfven smaken ofta behöfver väckas och ledas, för att ej gå vilse) Han anmärker vidare, alt hvad han kallar plandskapsgortneriet ingenstädes giort så litet som hos oss, t oligen emedan våra flesta landskaper äro af naturen så vackra, att menniskans tillhjelp ej synes behöflig. Vi borde likväl ej för mycket motverka vår sköna natur och kontrastera henne så oharmoniskt.. Nästan ingenstädes finnas fulare byar än hos oss; ingenstäd.s äro skogerne så vanvårdade, och, åtminstone för flera ställen kan jag tillägga, skötas åkrarpe sämre; än bos oss. Men vi kunna boppas att ett förbättradt åkerbruk ifrån den ena och trädgårdskonsten ifrån den andra sidan svart skola verka fördelaktigt äfven på våra landskapers fysionomi; ty intet landkan med mindre möda och kostnad blifva en stor trädgård, än Sverige.n Detta omdöme om en så nordlig trakt är ganska märkvärdigt af en söderländning, som sett många andra landskaper än våra och stu-l derat dem som konstnär, med hänseende tilll möjligheten af deras förskönande. Men viäga, just i Stockholms nejder, tre praktiska bevis pål omdöimets sanning, och öfvertygande framförallt för dem, som sjelfva, längre eller kortare tid, varit åskådare af deras tillkomst; nämligen. Hagaparken, Rosendal och Djurgården, denl, sednare i hela sin omfattning, ända till Ålki-l 1 stan. Gustaf HI var en stor trädgårdskonstnär och Carl Johan en ännu större; om det sednare viltna just Rosendal och Djuärgården, och tiden för de sistnämndas försköning ligger oss så nära, att de flesta nu lefvande Stock-j: holmsboer kunna minnas hvad dessa trakterl! vero förut och hvad de äro nu. Med det-l samma kan det.ej hellre undfalla någon hvad : dessa vida parksträckor vunnit i ekonomisk för-, kofran — i afkastnivg på gräs, frukt och skog — samtidigt med deras förvandlivg från! vildmark till park. Men detta lemnar enj! åskådlig bekräftelse: på hr Mällers sats: att landskapets försköning utan ati inskränka jor-( dens afkastning, tvärtom förhöjer densamma. lt Hr Mällers bok har all den tydlighet och utförbarhet, som erfordras för sitt vigtiga ändamål, och det är sannolikt att den äfven blir) flitigt rådfrågad, i mån som den binner bli allmännare känd. E En : omständighet kunna vi ej undgå att anmärka; frågan är likväl blott om ett ord, men ! som älltför ofta förekommer, ehuru det kanske cke borde förekomma alls, nämligen ordet gart-l, her, jemte dess ättlingar gartneri, landskapsgartneri, o.s.v. Da br Mäller på sjelfva omslaget af sin bok begagnat det svenska or: let Trädgårdskonst — det rätta uttrycket för rädgårdsteknikens estetiska tillämpning — så ycks han saklöst ha kunnät på titelbladet kalat sig sjelf för Trädgårdskonstnär i stället för Gartner. Han har tillräckligt ådagalagt att van är det, förut praktiskt, och pu teoretiskt åsom skriftställare. Likaså torde man, i trots le många interessanta alster, som naturen nåon gång trugas att frambringa genom bisarra roiseripgar, kupna hemställa om icke hybriden andskapsgartneri skulle kunna utan saknad bytas emot det oblandadt svenska ordei landkapsförsköning. MM AA mm fn jä rr MM Ö PF UI sc B—VN e—LL ee mod — Redaktionen har blifvit anmodad om plats Aftonbladet för följande: Till Redaktionen af Aftonbladet! Som af kämnersrättens protokoll, rörande marsippträdena, hvilket finnes i Tit. tidning JM 243 för len 41 i donna månad intacet. inhemtas att anke 1