Aftonbladet – 30 september 1848, sida 2

STOOR ROBU Kongl. Maj:t har till riddare af S:t Olafs orden utnämnt danske majoren, kammarherren v. Bälow, och konungen af Danmark har tilk kommendör af dannebrogen utnämnt norske generalmajoren Lowzow. FJ — Statsutsk. har, på förslag af hvr Wern: och Schartau, beslutat inbjuda borgareoch: bondestånden: att ifrån deras beslut om de indelta räntornas och tiondens indragning till stätsverket undantaga de i presterskapets privilegier omnämnda stater och inrättningar samt att irbjuda adeln och presteståndet, att ånyo pröfva frågan för att deråt bereda ett slutligt afgörande, antingen genom biträdande af borgareoch bondeståndens beslut eller medgifvände af votering i förstärkt utskott. Det är obegripligt, att statsutskottet ifrågasätter ,medgifvande, att votera i förstärkt wutskott, då 69 S regeringsformen tydligen stadgar, att det blott fordras sjelfva det (actum att två stånd stannat mot två, för att det blifver statsutskottets pligt, att förstdrkt will 30 ledamöter af hvarje stånd afgöra frågan med rikets ständers rätt. E sh Detta grundlagsstadgande är så noga förenadt med beskaffenheten af en fyrdelad siåndsrepresentation, som måsle på något säti bringastill öfverensstämmelse, då splittriog uppstår, att det synes vara alldeles oförklarligt, huru vid riksdagarna det bruk uppstått, att i strid mot ordalydelsen af 69 hemställa till sjelfva: de oeniga stånden att besluta, om röstning får ske eller icke. Det är nemligen klart, att de stånd, som ej vilja saken, icke eller vilja röstaom den. Men just derföre har grundlagen: lemnvat åt det förstärkta utskottet eller nämn-., den, alt då, å ständernas vägnar definitift besluta.