Aftonbladet – 30 september 1848, sida 2

PYMUPYTE BAR ve Ir ministern rörande den så mycket omtalade Wrangelska dagordern. Hr v. Pfuel besvarade l nterpellationen; -punkt: för punkt,) utom i den! jerde, ;som han endast: vidrörde med tvetydiga dubitativan) ordalag, Frågan i denna punkt lydde: om ministern i allo vore öfverens med hr v. Wrangels dagorder? Hr v. Pfuel omsick frågan och inlät sig i stället på ett alldeles annat fält, genom att söka interpretera proklamationen efter sina individuella åsigter. Detta, säger Nat. Zeit., föranleder oss till den anken, att hr v. Pfuel icke obetingadt gillar dagordern, och att hr v. Wrangel aflåtit den utan ministeriell tillåtelse. Från Altmark skrifves den 20 Sept.: I Berlin och dess närmaste omgifningar stå, såsom vi höra, 40, 50, 60 eller ännu flera tusen man af alla vapen, med egen öfverbefälhafvare. Hvarföre? Har man då att befara (Falliziska scener i Altmark, Priegnitz, Kurmark, Uckermark, Neumark? Gränsa Markerna till Ryssland? Eller måste de skyddas mot Hannover, Mecklenburg, Pommern, Schlesien eller Sachsen? Aro Markerna för Preussen hvad Lombardiet är för Österrike: en tåreperla, som endast med svärd kan bibehållas åt kronan? Utgöra Markerna icke mer sjelfva det stamland, hvarifrån huset Hohenzollerns höghet utgått? B3höfver preussiska nationalförsamlingen till sitt skydd en vapenmakt, större än den sjelfva nat. förs. i Paris hade, då republiken hotades af tre pretendenter och samhället af 40,000 insurgenter ? — Den i Berlin utkommande NationalLeitung innehåller den 24 Sept. följande relexioner i anledning af general Wrangels bekanta dagorder till armeen: Hr v. Wrangels dagorder till armåen har försått hela staden i lifligaste oro. Vi kunna till en början alldeles icke tillmäta denna skrifvelse några följder af juridisk natur. Ånnu har ingen embetsmyndighets organ förkunnat allmänheten generalens utnämning till den utomordentliga posten af pBefälhafvare öfver Markerna, och till och med icke en gång meddeiat generalens dagorder. Vil betvifla alldeles icke, att till hr v. Wrangel det uppdrag blifvit lemnadt, som han tillkännagifver; men det låter sig frågas, om detta uppdrag tillkommit på lagligt sätt? — Har generalen icke en af en minister undertecknad order, så måste hvarje steg, han tager i följe af uppdraget, vara olagligt, och generalen skulle hafva ätt bära hela ansvarig-: heten derför. Ar, åter, ordern utfärdad i konstitutionell form, så skall nationalförsamlingen icke undgå, att fordra till räkenskap den minister, som . kontrasignerat den. Ty utan de vigtigaste skäl kan en konstitutionell minister icke hafva vågat meddela en militärbefälbhafvare den vidsträckta fullmakt, hvarmed hr v. Wrangel förkunnar sig som öfverbefälhafvare i Markerna: en fullmakt, som i sjelfva verket försätter oss i belägringstillstånd (under krigslagen eller ståndrätt), åtminstone gifver oss soldatens vilkorliga ställning. Ytterst vigtiga, oss ännu obekanta grunder skulle endast kunna rättfärdiga hårdheten af em dylik åtgärd. Oss förekommer det, att på detta tillstånd måste antingen nationalförsamlingens upplösning följa och hela landet derigenom ånyo försättas i en proklamerad revolution, eller ock måste :man genast göra slut på detta tillstånd. Vi uppfordra nationalförsamlingen att fylla -sin pligt och :med: kraft och mod värja landets ära och värdighet. Nationalförsamlingen utgör det moraliska stödet för det goda, det lagliga elementet inom folket; och-hon skall aldrig fördraga, att en general i spetsen för en armåkår proklamerar sig dertill; hon skall icke tåla, att denne general efter sitt godtycke med militäriskt våld qväfver eller upplifvar folkets stämma. — Tonen i dagordern är derjemte alldeles lik den gamla preussiska soldatiskhetens: borgaren skall nedskrämmas, soldaten deremot upphöjas : till stolt sjelflmedvetande. Hären skall stå såsom en i sig gluten, från folket afskild makt, i hvars händer vårt väl eller ve ligger.n Breslau den 21 Sept. Underrättelsen om den Wrangelska dagordern har föranlåtit demokratiska föreningen, och tyska folkförenin-! sen, härstädes alt uppsätta en adress till na-l ionalförsamlingen. i Berlin, hvilken address full.ecknats med underskrifter. Deri heter på ett ställe: i detta ögonblick af högsta fara för fäderneslandet uppfordra vi eder, våra ärade representanter, med fullt förtroende, men tillika med största bestämdhet (mit höchster. Entschiedenheit,) att utan vacklande eller fruk: stan upprätthålla folkets rätt och suveränetet. Låten icke genom något yttre våld skrämma seder, eller tränga eder undan från er post.! Denna address afgår i dag. Icke mindre upp! märksamhet väcker ett plakat från en stor del if här stationerade jägarkår. Dessa förneka tt annat genom tidningarne bekantgjordt plaI: at från deras kamrater, och sluta med dessa rd: pyi fatta med glädje den oss från folket räckta brodershanden och önska innerligt nedbryta de skrankor, som skilja oss från våra bröder i borgardrägt, med hopp att den sorgliga tilldragelsen ej skall stå föreningen i väsgen., — De demokratiska klubbarne i Breslau hafva förklarat sig permanenta. En folkförjamling har hållits, hvarvid mer än 10,000 versoner närvoro. Man ermotser underrättelser rån Berlin och Frankfurt med : högsta spänning. Det lider intet tvifvel, att Breslau skall ippstå som en man i händelse af någon förvärmniog. mot de förvärfvade rättigheterna. SYDAMERIKA. Nya Granada. Enligt ett bref från Santa Marha i Nya Granada af den 29 Juli hade en poliisk rabulism passerat derstädes, förorsakad af preidenten, som skall hafva för sig en plan att förrandla de tre republikerna Venezuela, Ecuador och Yya Granada till en ärftlig monarki, der han gerna ill blifva kung och få sin familj hyllad såsom dyasti. Denna hans maktlystnad hade väckt mycket Nissnöje, så att tidningarne hade hårdt angripit ionom. Tre sådane hade blifvit åtalade, men friända af juryn. Häröfver kom presidenten nu i aseri och lät kalla ut soldaterna, för att, såsom l, NV OO TO TND UTE AP IBI