Aftonbladet – 25 september 1848, sida 2

och ministerbäriken alldeles tom. Innan det ya kabinettet blifvit hildadt, herrskar ett slags ippehåll med de vigtigaste ärenden i församingen. Borgargardesklubben höll den 47 ett möte, våde för folket och soldaterna, hvarvid flera usen närvoro, och minst tredjedelen bestod af militär. Under doktor Schweitzers ordförandeskap. framställdes af en mängd talare dagens tora fråga: soldatståndets förening med det jorgerliga i samhället, och upphäfvandet af len kast-artade åtskillnad, som pu eger rum mellan dessa begge elementer. Bland talarne utmärkte sig brr Brass och Miller: den sednare i syvonerhet för sin konst, att medelst populära ordvändningar intressera soldaterna för le politiska frågorna. Hr Held har låtit uppslåa ett jättestort placat, med öfverskrift: Min ide för Preussens och Tysklands författning, och deri offentliggjort sin längesedan förut omtalade plan. Denna plan går ut på, alt nuvarande nationalförsamling skall upplösas, liksom ministrarne blifvat förafskedade; och till begrundande af den demokratiskt sociala konstitution, som Held vill bafva, nskulle det i fredlig rörelse begripmna folket utropa den man, som visar det förtroende, till författningsgifvande diktator, un;der namn af folkstribun. Riksförsamlingen i Frankfurt. Bidandet af en ministeår hade ännu icke veat lyckas, Den 42 hade riksföreståndaren låit kalla representanterna Römer och Reh för alt med dem rådplöga öfver denna trängande ngelägenhet. Dessa herrar höra till den molerata venstern, Westendhallfraktionen. Riksförsamlingens debatter rörande vapenstilleståndsfrågan hafva varit i högsta grad stormande. Vid öppnandet af 77:de sessionen den 4 dennes hade spänningen nått sin höjd. Från alla riktningar tillströmmade tusentals personer, afsigt att öfvervara denna märkvärdiga session. Blott få af dessa funno en plats i Paulskyrkan, som redan en timma före öfverläggningarnes början var öfverfylld af menniskor. Den oupphörligt tillväxande folkmassan derutanför ordnade sig i grupper kring parlamentshuset, lifligt diskuterande dagens stora fråga och begärligt uppsnappande hvarje ord, som banade sig väg dit ut, från de af dundrande föredrag genljudande tempelhvalfven. Den allmänna sinnesstämningen visade sig här sådan, att af 40 knappast 4 förklarade sig för vapen-. stilleståndets antagande. De politiska föreningerne, räknande icke mindre än 3000 medlemmar, hade redan tidigt på morgonen till riksförsamlingen ingilvit en adress emot ratifikationen. Sessionen öppnadas 1, till 40 af presidenten v. Gagern, som uppläste alla till utskotisbe-1 tänkandena ingifne amendementer och separatförslag, hvarefter Wesendonk, hörande till yttersta venstern, yrkade meddelande af de talrika adresser emot vapenstilleståndsratifikationen, som ingått till riksförsamlingen. Presidenten fästade uppmärksamheten på det tidsödande af en sådan åtgärd, emedan de blott denna dag ingångne adresser uppgingo till öfver 50. — Hr von Lindenau öppnade disyussionen med framställning af ett förmedlingsförslag. Derefter besteg utrikesministern Heckscher tribunen. skade i den majestätiska tempelsalen, med spänd uppmärksamhet slukades: hvårje ord af den utmärkte talarens föredrag. Under 2Y, timmas tid höll talaren församlingen i den yttersta spänning, hans föredrag afbröts ofta af starka (pipiomsyttringar, hvisslingar, .motsögelser, bifall. tänkandet, fästade uppmärksamheten derpå, att vapenstilleståndet i Malmö ej vore någon definitif fred; att krigets ändamål icke varit Slesvigs eröfrande, utan afvärjandet af danskt ingrepp i hertigdömenas rättigheter, samt visadel att, från dessa båda synpunkter, vapenstilleståndet icke kränkte Tysklands ära och rättigheter. Talaren varnade för vådan af att stöta Preussen för hufvudet genom vapenhvilans förkästande, samt gisslade temmeligen skonslöst de frasmakare, som velat göra Tyskland tilll en Don Quixote, bremarbaserande svängande sin lans emot hela verlden. (Högljudt ogillande.) Den afgångna ministeren hade med mod ochl konseqv ns uppfyllt sin pligt och talaren önskade ingenting högre än att dess efterträdare måtte göra detsamrta. . Härefter uppträdde flera talare både för och emot vapenstillestånds-ratifikationen, sessionen slöts kl. 4. Bland märkliga företeelser under devna dags session var den SlesvigHolsteinska representanten Francekes förändrade opinion i frågan. Så väl han som de öfriga slesvigarne bade den 3 röstat med majoriteten; men: nu hade Francke, i förening med Draysen, Michelsen och Neergard, afgifvit en motion för antagande af vapenstilleståndet, af följande lydelse : : Nationalförsamlingen beslutar: 4:o. All icke längre förhindra verkställandet af vapenstilleståndet i Malmö af den 26 Augusti d. å., såvidt sådant, uti sakernas närvarande läge, är utförbart. 19:0. Att uppfordra den provisoriska cen(ralstyrelsen att vidtaga tjenliga åtgärder, på det, att i anledning af den från Danmarks sida offentligt förklarade beredvillighet, öfverenskommelser må träffas rörande nödvändiga modifikationer af konventionen af den 26 Au ti d. å. da Alt uppfordra provisoriska? eentral4 -m at salffana hvad ocnm orfardena fön Den djupaste tystnad herr-l. Han yrkade antagandet af minoritetsbe