Aftonbladet – 25 september 1848, sida 2

ederativ-makt.n 0 Intill det definitiva konstituerandet af Tyskaln riket och priksföreståndarevärdigheten,, måstelu le orden undvikas i meddelandet, och erkän-lli nandet från de andra makternas sida kan ej heller förr ske. b En ny deporteringstransport af 500 Juni-l!t ängar hade egt rum, hvaribland många tyskar.n Man undrar att ej tyska diplomaterna göra nå-s sot för sina landsmäns benådande. Det klan-s dras mycket, att ibland dessa 500 departeradeb ifven skall finnas en trettonårig yngling. d I lägret vid S:t Maur hade varit några oord-le ningar, föranledda af missnöje med provian-u tens beskaffenhet. r Laroche Jacquelin har offentliggjort ett bref, !F hbvari han uttalar sig mot alla legitimistiskald stämplingar och yttrar sig icke i närvarande stund inse annan räddning för Frankrike änk republiken. En annan: betydande legitimist!. skall hafva skrifvit till hertigen af Bordeaux :lg pPrins! blif långt atlägsen från Frankrike; så-!r dant det nu är, liknar det en brännugn, som ls förkolar allt hvad man inkastar deri.n v I Paris påstods, att franska regeringen skullel( hafva förklarat den österrikiska, att all rörelsely emot Venedig skulle betraktas såsom ett brott, emot bemedlingen. Liksom fransmännen yrkat, lombardernas och piemontesarnes uttågande ur, Venedig, anses österrikarne icke böra besätta det. Af den exkungliga familjens enskilda egendom hafva åtskilliga försändningar skett till England, hvarifrån det blifvit fördt till Clareraont. , STORBRITANNIEN. I London gick den 44 dennes det ryktet, att nya insurrektionsrörelser utbrustit i Irland, och det i temligen stor scala — 6 a 42,000 bönder skulle hafva förstört en poliskassern, 1 och intagit markisens af Waterford slott m. m. !! Följande dagen hade underrättelser ingått från 1 Dublin, som väl innehöllo att några orolighe-5 ter ägt rum; men att de på långt när ej varit! så betydande som ryktet uppgifvit. En hopl: af 5 å 600 bönder hade den 44 samlat sig! på kullarne vid Abeny, och derifrån i tvenne !! afdelninger gjort anfall på polisstationerne vid l Portlaw och Glenbower. Polismanskapet hadel! dock tillbakaslagit anfallet innan ännu den mi-! litär framkom, som skyndade till dess hjelp. Emedlertid hade militäriska åtgärder blifvit: vidtagna för att förebygga vidare uppträden af! dylik beskaffenhet. Huru föga regeringen numera tror på något allvarsamt rev-lutionsförsök i Irland kan slutas äfven deraf, att amiral! Napiers eskader lemnat irländska kust n, Hertigen och hertiginnan af Parma ämna tillbringa flere månader i England, och hade hyrt sig bouing nära Kingston i grefskapet Surrey. TYSKLAND. . Berlin. d. 49 Sept. En dagorder af general Wrangel, daterad Potsdam d. 47 Sept.,l väcker stort uppseende, och har gjorts tilll föremål för en mängd diskussioner i de demokratiska föreningarne. Generalen underrättar häruti först om en kunglig kabinettsorder af d. 43 Sept., hvari befälet öfver. samtliga trupperna i Markerna (Brandenbwg oo. a. länder emellan Elbe och Oder) blifvit honom. uppdraget, för att här upprätthålla offentliga lugnet. Derefter vänder han sig till officerare och i synnerhet soldater, och yttrar sig mera ilikhet med ett slags afhandlande förmaning, än i: fortoen af en militärisk order. Han talar oml de nelementer, som finnas i landet, och soml vilja föra till olaglighets. Dessa elementer äro väl rioga, försäkrar generalen, men desto kraftigare framträda de, då de goda elementerna hålla sig tillbakan. Efter dessa och flere dylika allmänsatser, hvilkas sanning väl ingen lärer bestrida, kommer Wrangel till sjelfva hufvudsaken. — p)Soldater!, säger han, plåten icke vilseföra er af tal och proklamåtioner . . . hören icke på dem, om de också klinga aldrig så vackert... gån hellre alls icke till! församlingarne, hvarest sådana tal skola hållas till eder; lyssnen deremot på min stämma, eder generals stämma, hvilken menar väll, Sist beter det: till sluts anropar jag eder, officerare och soldater! fortfaren med ömsesidigt! förtroende till hvarandra och till eder dyre Konung. Er lebe dreimal hoch! (undert. v. Wrangel). Denna dagorder, som långt snarare: förtjenar kallas en proklamation, är yt terst betecknande, emedan den tydligt tillkännager hvarest och hvarifrån man för närvarande fruktar den största faran, nemligen i soldäternas fraterniserande med folket och manskapets.. insigt om att dess sak i grunden ärl. densamma som nationens. Blad från Berlin säga också, att general Wrangels armeebe-l: fehl i sanning uppskakat (aufgescbreckt) huf-I vudstadens befolkning midt i dess djupa lugn. Eburu undefrättelsen om en militärchefs utnämnande för trakterna kring Berlin förut var känd, har dock orderns innehåll med blixtens snabbhet utbredt sig öfver hela staden, och det herrskaren sådan spänning inom folket, att, oaktadt det elaka vädret; grupper öfverallt på gatorna samla sig, framkallade i en mängd, som låter befara något förestående utbrott: -I afton skola ;:klubbarnetaga saken om händer. I synnerhet säges niotion i Fölkklubbeny kom: ma att göras, att vända sig, till nationalförsarnlingen -med:en uppfordran, hvilken derpå skall I gå ut, ätt försanilingen förklarar sig souverain och förbjuder soldaterna visa lydnad mot general Wrangels myndigbet, såsom usurperadp. ). I hvarje fall komma agitationer att öfver natten bringa saken till: mognad, och i morgon