Aftonbladet – 22 september 1848, sida 2

posten ingången skrifvelse, daterad Carlskrona den 42 i denna månad, komma Westgötha och Elfsborgs regementen, tillika med det detachement af Götha artilleriregemente, hvilket härifrån till Danmark afgått, att till; vidare qvarstadna å Fyen.x P. S. Tryckningen afbrytes kl. half till 3 e. m., för att underrätta, att en del at Skaraborgs regemente uppkommit till staden ombord a danska ångfartyget Carolina Amalia, samt att resten af detta regemente äfvensom Westgöihadahls regemente hvarje ögonblick kan uppväntas.p I — I anledniog af Frankfurterförsamlingens sednaste beteende i danska frågan yttrar franska tidningen ,Journal des Dåbatsy för den 10 dennes, efter att hafva redogjort för de redan kända händelserna och vederlagt Frankfurterprofessorernas orimliga invändningar mot vapenstilleståndsfördraget : Det gör oss derföre mycket ondt att säga, att centralmaktens fordringar förekomma oss oförsvarliga. Det har i Tyskland bildat sig ett parti, hos hvilket den tyska enheten har blifvit en fix id, och som vid tankarnes oaflåtliga fästande härvid mistat en betydlig del af sundt förnuft. Det gifves icke en doktor eller professor i tysk lagfarenhet, som icke är färdig att på sjökorten och kartorna finna alla möjliga stumpar af tysk nationalitet och vilk lägga hand derpå. När det deremot gäller andra nationaliteter, t. ex. den italienska, äro de icke alls nogräknade med sin princip om enhet med hänseende till stam och språk; endast man gör mine af att röra vid Triest, ser man de största demokrater taga parti af Österrikes kejsare. För ögonblicket äro de beredda att förklara Holland krig, för ate fråntaga det Limburg, och detta förslag förmoda vi åter få se komma å bane tillika med förslaget omm Slesvig. Allvarsamt taladt förekommer det oss, att fanatikerna för den tyska enheten hafva, som ordspråket säger, mer af munnen än af ullen; och de böra betänka, som Journal de Francfort ganska klokt säger, att man icke bör sönderhugga den gordiska knuten med Alexanders svärd, isynnerhet när man ingen Alexander har. Vi hoppas, att den Frankfurtska församlingeng oförnuftiga fordringar icke må förstöra Europas fred, men det förekommer oss, att det näppeligerm kan vara annat de vilja, än att slutligen förstöra Tysklands fred. Det är andra gången som den preussiska regeringen, hvilken nästan ensam burit alla krigets bördor, finner sig desavouerad af en ännu temligen oregelmessigt konstituer:d makt. Det är möjligt att det icke alltid utsätter sig att tjena som verktyg, och att för det fiendtliga partiets skull blifva utsatt för det första hugget af Danmarks allierade. Sverige och Ryssland torde också visst icke neka Danmarks konung sin hjelp, och hvad den ruvarande frågan om integriteten af Danmarks territorium angår, är England så väl som Frankrike förpligtadt af formliga traktater, t. ex. af 4720 års. Alla dessa betraktelser äro af en sådan beskaffenhet, att de böra utöfva en viss inflytelse på den tyska centralförsamlingens beslut.