Aftonbladet – 20 september 1848, sida 2

M:t ingilven eller ens nagonsin kunnat komma il, fråga samt att vi, såsom våra egna, erkänna del åsigter, general Löwenhjelm uti ofvanstående meddelaode framställt. Fyen i Augusti 4848., : Jemte omnämnande af denna förklaring kun -. na vi icke underlåta, att i anledning deraf, yttra, det vi icke rätt förstå dess mening. Hrr, cheferne åberopa nemligen såsom anledning till 4 förklaringens afgifvande, att redaktionen af A(-, tonbladet ögillut grefve Löwenhjelms vederlägg-, ning. Uti det anförda numret af Aftonbladet ; står emedlertid, om samma vederläggning, att grefve Löwenhjelm )väl kunde hafva rätt deri,4 att en framställning till Konungen, sådan som , den danska tidningen berättade, skulle varit obefogad,. Detta omdöme är ju tvärtom emot: hvad herrar chefer funnit det, nemligen hvad ! den ifrågavarande saken specielt beträffar. Vi-, dare säges det, att Aftonbladet dragit i tvifvel,, att generalen uti vederläggnvingen uttryckt offi-l. cerscorpsernes tankar. Härom har likväl Af-l. tonbladet icke yttrat sig, utan blott re-. producerat en artikel ur en dansk tidning., Slutligen hafva herrar cheferne förklarat att! ingen petition blifvit till H. M. ingifven eller, någonsin kunnat komma i fråga. Då Afton-j bladsartikeln är åberopad såsom en ledning tilll. förklaringen, skulle häraf kunna slutas att Aftonladet hade sagt, att en petition varit i, fråga, hvilket dock ej står i Aftonbladet, som till och med snarare drog ryktet itvifvelsmål. För öfrigt synes det oss vara ganska grann; laga och i sin ordning handladt af be-f mälde herrar chefer, att vederläggningen afj ryktet om petitionen är afgifven såväl för dem sjelfva som deras kamrater, men att de der-, emot blott såsom sina egna angifva de åsig-. ter general Löwenhjelm i öfrigt framställt, utan att i den punkten taga sig någon talan; för sina corpser. : Det kan måhända också icke vara ur vägen, , at cheferne för sin del förklara att de icke kunna hafva andra sympathier än Konungens ungefär i samma vefva, då en af generalbefälhafvarne (hr generallöjtnanten Lefrn), skyndat till Stockholm för att tala emot regeringen i frågan om skatteförenklingen. — Af våra små diskussioner med medbrodren tidniogen Aftonposten utkommer ändå stundom någonting, som är godt för framtiden. Så t. ex. hafve vi af sistlidne måndagens nummer med serdeles fägnad funnit tvänne vigtiga förklaringar af Aftonposten, rörande representationsfrågan, i anledning af den uppmaning Aftonbladet tog sig friheten göra, att få höra dess tanka om Konungens tal till Norska storthinget, och Hans Maj:ts deri lemnade fördelaktiga vitsord om fastheten af det Norska statsskicket och den lycka Norge derigenom åtvjutit att undgå de skakningar, som andra länder varit underkastade. Aftonposten har nemligen väl, såsom man kan se af en föregående redan i Aftonbladet vidrörd artikel, framställt sina : dubier öfver lämpligheten för! Sverge af en sådan representationens indelning som den norska, ehuru Aftonposten medgifver att denna kan vara bra för Norge sjelf; men nu sednare har redaktionen af Aftonposten til. lika upplyst oss, att ehuru han icke tror på enkammarsystemets tjenlighet för Sverge, så älskar han ingalunda eller vill hafva ett tvåkammarsystem med karaktersskilda kamrar, ickel: heller önskar han att representationens fördelningar skola erhålla mer än ett suspensift veto emot hvarandras beslut. Vi sade, att vi anse denna förklaring ganska vigtig. Vi betrakta den så, emedan det vill synas som om vi hittills misstagit oss icke obetydligt om Aftonpostens åsigt i en af representationsfrågans hufvudsakligaste punkter, och : att det afstånd, som vi trodde skilja Aftonpostens tankar i detta ämne ifrån våra, i sjelfva verket nästan icke existerar, Ja, det -kan tilll och med vara möjligt, när Aftonposten täckes ännu närmare gå in i ämnet, att nämnda afstånd helt och hållet försvinner; och i sådana fall skulle vi vara mer än beredvillige att erkänna vår förvillelse. Det återstår i detta hänseende blott att Af-I Itonposten ville ännu tydligare uttala hvad den I förstår med de nyssnämnda båda benämningarna. Tillåtes det oss att gå en smula i förväg il detta hänseende? Man är utan tvifvel öfver: ens derom, att benämningen karaltersskisda kamrar betyder, att kamrarne äro sammansatta ur olika kategorier, samhällselementer eller klasser, antingen -af yrken eller rang eller ! Itjenst i staten, eller materiel förmögenhet ; d.! v. s. att andra bestämmelser i detta hänseende gälla såsom vilkor för valbarheten till den enal lkammaren, än de som erfordras för tillträdet till den andra. Häraf måste också följa, att! den, som är emot karaktersskilda kamrar, äfven önskar att en sådan karaktersskilnad och såIdana olika bestämmelser i afseende på valbarheten till den ena kammaren, mot dem som Igälla för den andra, icke må existera, utan att ; , 3 kamrarne endast må blifva er arbetsfördelning emellan representanter , valda efter samma Igrund öfverallt och utan förut stadgad skiljaktighet i de väljandes eller valdes samhällsbelägenhet. . Hvad vidare den andra frågan, om vetol: emellan representationens fördelningar eller . kamrar, beträffar, så inser en hvar, att skilnaden emellan det absoluta och det suspensival veto består deruti, att i förra fallet, om abso-l lut veto gäller, kan den ena kammaren tillinktetgöra den andras beslut. Det suspensival dveto åter betyder, att den ena kammarens väda ammän ma Rn: Adnan shah 7 På .