Aftonbladet – 19 september 1848, sida 2

vet, onksl; om ni reste till Konstantinopel, min syster, skulle jag göra er sällskap. Dr Thorfin kastada en blick på Hinango, uttryckande en bekräftelse på hvad de före middagen hada talat om Robarts sällskap på en sådan resa. H: Thomson hade länga edan käntsig fullkomligt lugnad genom vissheten, att Robert var allt annat än -hans rival, hvilket han i början hade fruktat. Det oaktadt kuado han ieko tåla att so honom trycka Dolores hand. Ni ärnar ju snart öfvergifva oss, hr kapten? frågade Thorfia sin vän Hinango, för attlemna honom tillfälle ait låta förstå, att han ville lemna baronen fria fältet. oo Jag stall sarnolikt inom fjorton dagar återvända till Haytin, svarade han, i ledig konversationston. Mitt skepp rustar sig efterhand och skall snart öka vår negerrepubliks anspråkslösa flotta.p Har ni! länge vari. i Haytirepublikens tjenst, om jag får fråga? sade baronen till konan med en fåstman3s mildaste ton. Allt sedan j:g !emnade den ryska tjensten, hr baron, var det otillfredsställande svaret. Doat bästa blir ä genast bestämma dagen fö: vår resa till Santa Catharina, ropade hr Thomson, medan champagnen ifylldes glasen. Vi äro nu i medlet af Januari — sedan kommer Februari, Mars — vi skola utsätta den 45 Mars för vår afresa från Rio. Vi skola förhyra ett passande fartyg. Jag har dessutom enlast stt göra för min koloni derstädes, och efter morgondagen skall jag begynna mina :anordningar. Har någon ibland er något emot det, mina herrar och dame? Den 45 Mars under segel till Santa Catharna? Med detta parlamentariska förslag vände han sig till sina fyca slägtingar, så vidt som baronen äfven na kunds räknas dit; och ingen motsägelse visade sig på någons ansigte. Tvärtom, baronen gaf gerna sitt samtycke, och miss Fannys anlete kunde naturligtvis icke ustrycka något annat. Hon var sin morbrors systerdotter, husets barn, till hvars nöje förslaget från början gjordes. . Godt då! saken uppgjord! tillade hr Thomson. Vi afsegla den 45 Mare, och under tiden kan hans högvördighet hafva utsett 053 en värdig prestman för vår koloni i Sante Catharina, såsom jag denna morgon bad er,, fortsatte han, vändande sig till presten, hvilken dittilis hade ätit och druckit, mer än han hade talat. Om jag icke misstager mig, har en engelsk prestman vistats någon tid som missionär i Santa Catharina, eller åtminstone på ön af samma Damn, sva