Aftonbladet – 13 september 1848, sida 3

sättas i fråga. Man bör väl hoppas, att så: dant icke sker, och att tillräckliga kräfter skola mota: bolsteinarnes och åtskilliga andra tyskars obegripliga ensidighet; för att bringa desamma till: reson; men man kan dock !icke göra sig fullkomligt säker, och det torde vara lätt nog att ännu en gång väcka åtminstone en tillfällig oro. -— Men härmed må vara buru som helst, så kan skulden för en sådan händelse, om den inträffar, icke läggas någon af de bemedlande makterna till last. De hafva gjort allt hvad för dem var möjligt, för att på rättvisans och förnuftets väg, utan blodsulgjutelse, återföra en af alla sansade menniskor önskad. fred. Vi anse det vid ett sådant tillfälle som dette icke vara ur vägen att pressen härstädes oförställdt uttalar sitt omdöme öfver sättet, hvarpi denna angelägenhet blifvit behandlad ifrån vå regerings sida, och det utgör för oss, likasom vi skulle tro det, för de fleste, en kär skyldighet, att hembära ett uttryck af uppriktig erkänsla åt den förening af lugn, modrratior och allvar, som H. M. Konungen och de råd. gifvare, som omgifvit bonom i Malmö, bärvid ådagalagt. Vår mening är ingalunda att utstr något rökverk, hvilket icke lärer komma at: fattas från många andra håll; men det är icke mera än blott rättvisa att erkänna, att det fordrats en ganska stor fasthet i karakteren, fö; att qvarhålla sakerna på den skenbart mindre verksamma, men likväl för de i frågan invecklade nationernas och hela Europas intresse maktpåliggande ståndpunkt af en beväpnad, men likväl icke med vapenmakt ingripande bemedling, som ifrån början här utgjorde kovung Oscars politik — en politik, den vi all. tid ansett för den rätta. Det är ingalund: obekant, hvilka starka påkänniovgar uppenbara! sig från flera båll, för att rubba denna ståndpunkt och locka ide svenska vapnen in i striden. Danskarnes oupphörliga enträgenhet och flerfaldiga försök; entusiasmens bänförelse inom vårt eget land; stridsropen från större delen af pressen i begynnelsen, och tilläggom den önskan, som hade varit ganska förlåtlig, at den svenske krigaren och de unga prinsarne måtte få tillfälle att skära några lagrar på stridsfältet; allt detta måste bekämpas. För den fasta föresats, som konungen i detta afseende visat, skördar han nu icke några militäriska triumfer, men den större och ljufvare tillfredsställelsen för sitt hjerta, att hafva besparat utgjutelsen af mycket menniskoblod och förekommit många och vidt utseende olyckor och förödelser. Detta är en högre och varaktigare ära, som är åtföljd af den fredlige medborgarens tacksamhet. Ett ord torde vid samma tillfälle icke hel. ler vara olämpligt till dem af våra värda kelleger, som för några månader sedan yttrade sitt missnöje mot Aftonbladet, då det, i motsats till tonen för dagen, företog sig det äfventyret att stäfja hänförelsen och stridslusten. Den enda hämnd vi behöfve taga för alla de anfall, som då gjordes emot oss, och de oblidz insinuationer, för hvilka till och med våra motiver voro utsatte, finne vi tillräckligt i den belåtenhet man nu erfar af utgången, ochi den förändrade ton, som hos en stor del af de häftigaste sedermera gjort sig gällande. — Hvar och en kan lätt inse vigten deraf, att de politiska organer, som afhandla dagens händelser inför publiken och dervid söka at tillämpa samhällsgrundsatserna i någon viss riktning, framförallt äro så kända och bestämd: till sina egna politiska tänkesätt, att enhvai vet hvarest de äro hemma i detta hänseende. Detta är en af hufvudorsakerna hvarföre tid: ningspolemik så ofta uppstår och jemväl måste ega elt visst interesse för publiken, i der mån densamma angår vigtiga grundsatser. Det händer neml. som oftast bland dem, som tala till folket genom pressen, än att den ene söker ikläda sig en annan skepnad än den verkliga, än åter att en annan kau blifva af sina motståndare framställd i oriktig dager. I båda fallen uppstår ett behof å ena eller andra sidan att söka ställa sakerna på sin rätta ståndpunkt. Det är ock af denna anledning vi fortfarande måste något sysselsätta oss med tidningen Åftonposten i afseende på vissa omständigbetery: som kunna närmare bestämma skiljaktigheten emellan dess och Aftonbladets olik Politiska trosbekännelse. Aftonbladet har vic ett par föregående tillfällen tillagt: Aftonposter benämningen gråx. Meningen härmed å vår sida har icke varit att nedsätta Aftonpostens borgerliga existimation, utan endast att begagneö ett allmänt vedertaget namn på en politisk färg. skiftning, som vi tyckt oss. finna att Aftonposten tillhör. Häröfver bar Aftonposten flera gånger, och sednast i går afton, tagit humör: han vill på inga vilkor anses grå. Men märkvärdigt bog händer det, att just när han är sysselsatt att vederlägga påståendet, fråmstå; den gråa färgen i sjelfva vederläggningen värre än någonsin, j Vi citerade häromdagen såsom ett exempel på detta Aftonpostens missöde i en artikel, 2 oo 2 PE RE