Aftonbladet – 13 september 1848, sida 3

adets sätt stt behandla dem, som ieke vilja dansa efter: hans pipan: Vi hafva nyss. sökt visa, hura denna:karakteristik-är uppfylld af misstag och skefheter: Men Aftonposten bar: äfven ur föregåer de degens: Aftonbladupptagit ett stycke med, följande ord, såsom fällda af ;oss: nalt Aftonpostens redaktion: väl.rar.i många stycken liberal,, men likväl låter: förvilla sig af.egennyttan. och, det politiska pultronerietsförespeglingars, Häraf måste dragas den slutsatsen, som om vi: velat tillvita redaktörerne icAftonposten atti sin politik drifyas bland annat af egennytta. Detta har likväl på intet sätt varit vår afsigt, och skulle innefattat en orättvisa. Den som behagar läsa Aftonbladet för i måndags skall finne, att der icke står egennyttan, ulan -egennyttans. Denna skilnad i ordetå Casös syneshögst obetydlig, men gör likväl en väsendtlic skilnad itsammanhänget med dH öfriga oräställningen; hvilken i Aftonbladet dessutom år vida utförligste, än Aftonpostens citation, och visar attvår mening icke varit annan, än ått hänföra AT:onposten till: dem, som, liberalt. siöhade i många stycken, likvälstundom låta förvilla sig af förespeglingar från andra, som drifvas af egebnytta eller politiskt pultronerie Detta hade väl kunnat änbu tydligare utti;ckas, men mån bör likväl icke kunna misstäga sig om menliogen; når artikeln läses i dess helhet. Mi Sf 1 — Malmöhus Läns Kongl, Hushålls-Sällskap hade den 29;sistl. Augusti 1 Malmö ärssammanträde, hvilket hedrades med H.K H. Kronprinsens närvaro. ; Sedan sällskapet erhållit kännedom om verkställigheten af dess, beslut angående dubbelspinningens införande i länet, hvarvid 81 biever blifvit undervisade, — om Skånes geologiska une dersökning och beskrifning, hvilken hr: proessoren och kommendören Nilsson. numera benåget ätsgit sig, — om skogsplantering å Skanörs Ljung: hvars utförbarbet och nytta stadens äldste derstädes bestrida, jemte vägran att för ändamålet upp ? nå gon del af ljungmarken, samt om ätskilligs ären den af mindre vigt; så upplystås, Beträffande årets grödå, att den öfver bufvud taget är utmärkt hvad angår bvete, råg, korn, trindsäd, hö och klöfver; god, vidkommande raps,, blandsäd och hafre: men usel ifråga om potäterne, emedan den bekanta sjukdomen ji år tidigate, allmännare och svårare än: tillförne härjar, för hvilken orsaks skull, och för att på något sätt kunna tillgodogöra den, när blott till . mängden tages hänsyn, ej ringa afkastningen, som : säkerligen icke tåler att gömmas öfver vintern, sällskapet .beslöt anmoda konungens befallningsh. hos. Kongl. Maj:t i underdånighet begära, det bränvinsbränning må den 4 nästk. Oktober få börjas af dem, som det önska, emot det att de dermed upphöra i December lika lång tid, som de i förstnämnde månad bränna. ) Vidare förekom följande: Med mycken tillfredsställelse mottog sällskapet tillförlitliga bevis om den konstflit, som utmärker instrumeptmakaren Ekström bärstädes, om hvars pianofortes tvenne. utländska. kännare vitsordat, att de äro fullt jemförlige med och i visst fall öfverträffa många utländska, goda instrumenter; — Om kronolänsmanneo Ljungbergs samt åboen Jeppa Jönssons i Sandby ovanliga drift och duglighet såsom odlare af vanhäfdade, stenbundna, sanka ägor — och om åboen Jöns Larssons i Östra Hemmestorp med mycken kostnad och omsorg anlagda barrskogsplanteringar å tillsamman 47:, tunnland flygsand. Då hr Ekströms verksamhet icke tillhör sällskapets område, kunde det ej densamma .annporlända än med offentligt loford utmärka, men. kronolänsmannen Ljungberg och åboerne Jeppa Jönsson samt Jöns Larsson hedrades hvardera med sällskapets medalj utan eklöfskrans. Sekreteraren uppläste ett förslag alt irom hvarje län socknevis inbemta tillförlitliga upplysningar om produktion och konsumtion af säd och rotfrukter, för att-begagnoas isynnerhet i missväxtår, då fråga ofta Uppstär om stundom skadliga ingrepp från regeringens sida i: den enskildes hushållning och spekulation; och blef detta förslag af sällskåpet godkändt samt skulle underställas. Kongl. Möj:ts nådiga pröfoing, — Sällskapet beslöt att, på uppgifna vilkor, till: Malmö -bildningsCirkel utlåna dess bibliotek; att! profplöjning och kreatursskådning sköla den 414 nästk. Oktober hållas vid Klörup och att de priser, som då komma att utdelas, böra vara 50 procent högre än de som bittills utgifvits. — På af sällskapet utsatta :7 prisfrågor hade 44 svar inkommit och 5 af dessa tillerkändes högsta priset, men de öfriga funnos ej så beskaffade, att de kunde belönas. De belönade afhandlingarne äro: 1:o Om hemmansklyfningen i Malmöhus län, dess nytta och skada, -sart-buru lagen derom bör lyda, så att klokabosättningar ej förbindras, men pröletärklassen likväl icke ökes,; 2:0 Huru skall map inrätta stattorpåresystemet, så att det ej blifver skadligt för det allmänna?; 3:0 Om bästa sättet att inom Malinöbus läns landsbygd åstadkomma ett allmänt brandstodsbolag; 4:0 Hiru:mycket arbete af hvarje slag inom landthushbållningars område kan fordras af fullgod arbetare på en dag? och 5:0o Om vägars delning, och lagning).: När de förseglade namnsedlarne brötos, befanns, att första, tredje och femte afbandlingarne svoro författade af förste landtmätaren.Falkman; den andra af brukspatronen Carl Gustaf Indebetou på Forssa i Södermanländ och : den: fjerde-af åboen Josef Larsson i Hyllie: Alla dessa :athandlingar komma att tryckas i sällskapets tidskrift. Sedan .de på det sättet kommit till allmän kännedom, skola de första och tredje skriftertia blifvasföremål för sällskapets ytterligare bandläggning; men den femte skulle genast genom konungens befallningshafvande öfverlemnas till Köngl. Maj:t, med underdånig anhållan, att Kongl: Maj:t i nåder ville åt den samma egna sin bögå; uppmärksamhet, så att påsden:af författaren föreslagna :: metod våra vägar måtte. försättas i ett bättfe skick. : Följande nya prisfrågor utsattes: 4:0 stkvilket är det bästa sätt, att till cirkulationsbruk indela jorden vid smärre bemmansdelar ipom Malmöhus län ?; 2:0 Huru :skola ,de reglementen för fattigsamhällena bäst inrättas, som, enligt Kongl. Maj:ts snådigg förordning angående fattigvården i riket den 25 Mej 4847 kunna för hvarjg SSsöt samhälle författas?; 5:0: När ät lämpligasrn SJR för tjenstebjons flyttning ?; 4:0 Ar detnytti 2 hvilket-är-1:sådant fall; ändamålsenligaste sättet, att inrätta sitt jordbruk. så, att grönfodring hela sommaren kan äga rum? och 3:o Huru skola torfmossar behandlas, för att, efter skedd torftägt, framdeles återväxa ? — Sällskapet Hade af okänd författare, dagen före--sammanträdet, fått mottaga en