Aftonbladet – 12 september 1848, sida 2

nn frn re rs ERA nrRr renen nen var som om en strå!e af en aldrig anad själsstyrka j best bade genomströmmat henne. Hennes inre clairvoyance väcktes i hast, liksom en somnambulist med förtäckta ögon vaknar för en region af ljus, i hvars omätlighet en hemlighetsfull, högre tillvaros genomskinliga bilder och former röra sig — själslifvets hem. Hoa fönn sig i hast uti sitt andliga varandes verld, höjd öfver den materiella. I detsamma återkom Robert. Vid en blick genom dena öppna dörren till sin paviljong, hade han sett sin granne gittande I hans ländstol vid hans runda bord, med Jjusen tända. Nu skyndade hon, emot honom med ett Papper i sin hand, helsade honom med den benne egna bjerilighet, och sade: nJag har åter varit närgången! Jeg her åter ögnat i edra papper efter kärleksbref, och jag favn denna underbars elegi. Hvem har författat den? Till hvera ör den ställd ?2 FTill en landsfyktigp, svarade Robert semåleende. pJag tecker er för don underrätte!senr, återtog Gracia; men jag låter icke afspisa mig så lätt. Jag måste veta byem som författat elegien, och till rvilken person den är ställd. . Om jag äfven kunde besvara den första frågan: om jag visste ur hvilken samling etaldestycket är ; afskrifvet, kuru skulle jog dermed precist kunna veta, till hvem det är siälldt. Månne lord Byron uppgifvit namnet på do fruntimmer, till hvilka e0 mängd af hans olegier äro ställda ?2 Skalcesiycket har då blifvit afskrifvet ur en bok här i Rio? forteatte GreciaNå väl, skeffa mig då boken. Jag bor er, vill ni skaffa mig boken?s Det naiva allvar, som utitalsde sig i denna anbållan, afväpnade Roberis heslut ait dölja för henne skaldestyckets Ursprung. Hen kundo icke säga henne len osanning, han kunde icke ljuga, synnerligast då ldet var Gracia som frågade. Det bade länge kostat honom ansträngning, cå han så ofta föranleddes att tala ora sin systern tred henne. Dot skulle hafva elna svårigheter att skaffe er boken), svarade han. Emedleriid torde ni vid tillfålle bli bekant dermed. Det är en rikhaltig bok, I men en lefvando. R Författerinnsn är då här, om det är hennes handstil ? . pHvarför det? Hon kan ju Yara annorstädes I Hon har då varit hör emedieetid?a pHvarföre tror ni det? Emedan skeidestycket är skrifvet på Papper från ert kontert. . (Forts.)