Aftonbladet – 11 september 1848, sida 2

a OT Uti nationalförsamlingens 69:de session den 34 Aug. meddelade utrikes-riksministern Heckscher de, genom Preussens ombud bos centralstyrelsen efter erhållen telegrafdepesch från Berlip, honom kommunicerade underrättelser om den, den 26 Aug. i Malmö afslutade vapenstilleståndskonventionen mellan Tyskland och Danmark, och förklarade sig vilja uppskjuta framläggande af ett program öfver riksministeriets utrikes politik, tills närmare wnderrättelser ingålt rörande vapenstilleståndet. Detta meddelande mottogs med stor köld; församlingen fann sig påtagligen ganska litet belåten dermed, satt ifrågavarande -underrättelse icke kommit riksförsamlivgen direkte tillhanda, utan gått genom br Camphausens händer. Wien den 314 Aug. Kammarens utseende i dag erbjöd en fullkomlig förvirring. Förhandlingarna om den Kudlichska motionen om Robot-ersättningen skulle ändtligen bringas till slut. — Ersättningsprincipen, hvarom man stridt så lifligt, och hvaraf tillika ena kabinettsfråga blifvit gjord, vann öfverband. Största delen af förmiddagen upptogs med att upprifva beslut, som fattats gårdagen. Larmet uppnådde stundom en sådan höjd och församlingen råkade i en så utomordentlig tvädrägt, att det fordrades presid. Strobachs hela konst, sjelfbeherrskning och jemnvigt, för att något så när upprätthålla ordningen. Beslutet innefattade väl, genom 474 röster mot 444, att en viss ersättning skulle erläggas mot borttagandet af nvaturaloch penningafgifterna; men var i öfrigt ganska liberalt och progressivt, såsom i de 4 första punkterna, hvaruti allt underdånighetsoch skyddsherrskapligt förhållande upphäfves, alla ur dessa förhållanden härflytande onera (såsom tionde, robot o. d.) upphöra, samt alla personal-utlagor afskaffas utan ersällning. Den 4 Sept. Ungerska ministrarne Batthyäni och Deak hafva anländt hit för att söka hjelp i deras lands betryckta läge. De skola vara beredde, att uppgifva den ungerska krigsministerens sjelfständighet, och låta ställa deras såväl ungerska som icke-ungerska regimenter under samma öfverbefäl. För närvarande äska de bistånd mot Jellachich, som dag från dag uppträder allt mera imposant i södern. Efter hvad förljudes, är man dock här-icke benägen att på lindriga vilkor lemna en sådan hjelp eller bemedling, utan önskar en kompromiss, hvilket skulle försätta Ungern i samma läge som före den 46 Mars. För några dar sedan utspriddes det rykte, att Kossuth rymt med en betydande summa reda penningar; men ej ett ord häraf var sant, utan bevisar blott i hvilken dager man här vill se de ungerska förhållandena. Krigsministeren har träffat. det förfogande, att alla i Ungern stationerade tyska regimenter dragas derifrån, och ungerska från andra orter i stället hemsändas, med undantag af dem som kämpa i Italien. SCHWEIZ. Radetzky bar, genom elt till Österrikes sändebud i Schweiz afsändt cirkulär af den 2 Augusti, tillkännagifvit att alla politiska flyktingar, som äro österrikiska undersåtare, tillåtas att fritt, och utan äfventyr för laga åtal, återvända till sina hemorter. De återvändande få dock icke, utan öfverhetens tillstånd; lemna sina vistelseorter, och åtvarmas att bålla sig stilla, emedan den dem tillförsäkrade strafflösheten endast angår det förflutnay. Denna kungörelse torde af större delen bland de politiska flyktingarne anses vara en snara, hvilken kan åtdragas när som helst, genom en godtycklig tolkning af varningens så obestämda uttryck att hålla sig stillan; men för alt antingen jaga dem in i densamma med våld, eller bindra dem från möjligheten,att deltaga i lombardiska rörelserna, har österrikiska sändebudet hos Förorten begärt, att alla lombardiska flyktingar, som vilja qvarstadna i Schweiz, måtte genast aflägsnas ifrån lombardiska gränsen. RYSSLAND. . Från Petersburg kungöres den 27 Augusti följande kejserliga skrifvelse till grefve Radetzky : s St Efter att städse hafva med Vår uppmärksamhet följt rörelserna af de troppar, som äro anförtrodda åt edert öfverbefäl, till upprätthållande af eder monarks legitima rättigheter, och sedan Vi nu erhållit kunskap om de lysande segrar, jtillkämpat eder vid Sommacampagna och Custozza, hafve Vi aktat rättvist att utnämna eder till riddare, i Första Klassen, af den helige Stormartyrens och Segerbringaren Georgs orden, hvars tecken Vi härjemte till eder öfversände. I det Vi genom denna inom Vårt Rike högsta militäriska utmärkelse velat lemna eder ett nytt bevis på Vårt synnerliga erkännande af eder mångåriga, ärofulla och genom så lysande vapenbragder betecknade tjenst, förblifve Vi eder ör alltid välbevågen. n Peterhof den 49 Augusti 1848. Nikolaus. Oaktadt denna hyllning af österrikiska segrarne i Lombardiet, hafva öfver Rysslands politik hastigt spridt sig. de mest öfverraskande rykten, cirkulerande så väl inom de diplomatiska kretsarne i, Wien, som mom sjelfva Petersburg. Från Wien förmäles att Kejsar Nikolaus, låpgt ifrån att; påssätt.man förut. påstått, ärna intervenera inom Tualien till förman för Österrike, tvärtom skall önska Lombardiet -förvandladt till. ett: sjelfständigt konungarike med hertigen af Leuchtenberg tillkonung). Både från Wien och från Petersburg berättas: all Ryssland den 49: Angusti har erkänt Franska Republiken och sjelf. önskat ett sändebuds, -afsändande derifrån till Petersburg : -— att i händelse af strid: mellanFrankrike och TyskHand, skulle Bysslond, neutralt åse, den. fordna franska Rhbengränsens : -återställelse; men har deremöt betiogat sig fria händer inom DonauAS Vv SR OR KA AL DarsnsA—n