Aftonbladet – 9 september 1848, sida 3

DE HÖGRE LÄROVERKEN I NORDAMERIKANSKA FRISTATERNA. Högre läroverk i Nordamerika! Ges det verkligen sådana?, Denna fråga hör och läser man som oftast i Europa; och den hör till jargonen hos dem, som bufvudsakligen inbemtat sin kunskap om Nordamerikanska Fristaterna hos envgelska tories eller kontinentala jesuiter. Enligt dessa upplysares meddelanden skulle allt inom den transatlantiska monsterrepubliken inskrävka sig till det materiella, som frasen lyder; hvaremot högre bildning, och framförallt hvad man kallar lärdom, betraktas som en uteslutande förmån för den gamla verlden, och nästan räknas bland : privilegiiföreträdena i privilegiernas hembygd. Jargonen är likväl alltför vanlig och alldaglig. för alt behöfva mer än nämnas; men den bör icke lemnas obemärkt när man går att, för omvexlings skull, se till hvad facta ha att söga — dessa friska fläktar i slentrianens och interessenas töcken. Sådana facta erbjuda sig alla år, i vanliga officiella urkunder öfver detta ämne; för tillfället skola vi stadna blott vid bvad de upplyste för förlidet år, och om en enda bland Nordamerikanska förbundets stater. I 61 år har staten Newyork visat en outtröttlig ifver för allmänna undervisningens befrämjande. Till kontrollerna öfver det ändamålsenliga bruket af statsanslagen för läroverken finnes ibland annat ett slags permanent revision, som väljes successift af statens särskilda representation, och oberäknadt statens guvernör, viceguvernör och sekreterare, består of 49 ledamöter. En af denna revisions berättelser skall användas som hufvudkällan för vår lilla öfversigt. Man inhemtiar deraf, att till denna revision ingingo, förlidet år, redogörelser från 40 i staten Newyork varande Colleges) och från 4356 Academies, — de förra svarande närmast emot våra universiteter, de sednare utgörande ett slags mellanting emellan universitet och lyceum efter det europeiska föreställningssättet. De förra voro: Columbia College, i Newyork; Union College, i Shenectady; Geneva College, i Geneva; the University, i Nework; Madison University, i Madison; S:t Johns College — en katolsk stiftelse — i Fordham; the Colleges of Physicians and Surgeons, i Newyork; the Albany Medical College; och the Medical department of the University of Buffalo. Antalet af stu derande vid dem alla steg till omkring 45,000, bvaribland 427 ärnade sjelfva blifva akademiska lärare. Det fasta kapital, som ingår i dessa stiftelsers byggnader, biblioteker, samt vetenskapliga samlingar och apparater, utgjorde 1,466,760 dollars ; -volymerna i de akademiska boksamlingarna voro 63,369; lärarnes antal 659 och deras aflöning på stat 245,000 dollars. Till mönster vid stiftelsen af dessa yColleges har man tagit det äldsta ibland dem, Columbia College i Newyork;och en öfversigt af