Aftonbladet – 9 september 1848, sida 3

RIESDAGEN. Den vigtigaste punkten i den såkallade skatteregleringsfrågan blef i går eftermiddag afgjord hos adeln, efter en diskussion, som ensamt rörande denna punkt räckte hela eftermiddagen i förrgår och igår, jemte voteringar, upptog tiden ända till klockan bhbalf åtta på aftonen. Denna punkt var den som rörde förslaget om räntornas utgörande: i penningar, efter förut verkställd uträkning af persedlarnesvärde, enligt de 20 sista årens markegång, Detta förslag afslogs med 80 röster mot 39, sedan en auvnan röstning föregått om val af rent afslag såsom kontraproposition, hvilket nu blef fallet, eller ett förslag af landshöfdingen baron Palmstjerna, att behålla större delen af naturapersedlarne, men förvandla endast ett antal af: de obetydligare i penningar. Detta understöddes af grefvarne Lagerbjelke, Sparre, m. fl., men tappade vid voteringen med fyra röster, eller med 67 mot 63. Afven denna modifikation bestreds på det ifrigaste al hr v. Hartmansdorff, som mot debattens slut höll ett tal, hvari han på ett ganska klokt sätt vidrörde alla de strängar, som kunde anslå majoriteten på riddarbuset, Denna debatt erbjöd för öfrigt flera intressanta och märkvärdiga punkter i afseende på den politiska ställningens bedömande, och förtjenar derföre sin serskilda betraktelse vid ett annat tillfälle. I dag bar diskussionen. fortsatts med de påföljande punkterna, bland hvilka åtskilliga förfallit i följd af gårdagens votering. Huru strängt hr von Hartmansdo ff varit sysselsatt. af dessa öfverläggningar, synes bland annat visa sig deraf, att Tiden i dag icke hunnit nämna ett ord derom. Vi skole om måndag lemna en redogörelse för diskussioven öfver bufvudpunkien af förenklingsförslaget. — Presteståndet. fortsatte i gårdagens eftermiddagsplenum och afslöt i dag granskningen af skattejemkningsbetänkandet. Sedan det var genomgånget erinrade herr erkebiskopen om ståndets beslut att, jemte afslaget å hvad utskottet hufvudsakligast hemställt, i en särskild skrifvelse till Kong!. Maj:t yttra sina åsigter om skatteförenklingen, och frågade om ståndet nu behagade taga detta ämne i betraktande; men man kom öfverens att uppskjuta öfverläggningen dercm. Adeln hade, såsom erkebiskopen upplyste, ännu blott afgjort åtta punkter af: betärkandet; -Presteståndet ville, efter vanligheten, icke komma i förväg. — Uti dagens förmiddagsplenum har borgareståndet till lagutskottet återremitteret betänkandet, rörande -kriminallagförslaget. För en sådan åtgärd talade alla de ledamöter, som uti denra fråga hade ordet, nemligen hrr Biilström, Ekholm, Gråå, Thorn, Stenberg, Brinck, Schartau, Berg, Wedberg, Col!B, Biörck och Eklund. De fleste bland desse talare uttalade åsigter öfverensstämmande med dem, som af borgareståndet vid förra riksdsgen uti denna fråga yttrades, och hr Brinck tillrådde ståndet att vidhålla sitt vid nämnde tillfälle deröfver fattade beslut, samt ansåg för öfrigt, att lagreormen i sin helhet omöjligen kunde genomföres, förr än en genomgripande. reform af nationalrepresentationen föregått. — Hr Ekholm äånsåg lagberedningens förslag. hafva blifvit ef lagutskottet förfuskadt, synnerligen efter återinföreardet af vatten och brödstraffet, — hoppades stt borgareståndet vilie vidblifva dess vid förra riksdagen uttalade åsigter, sedan genom. tvenne .stånds åtgöranden någon utsigt för erhällandet af ett mera humant strafflagsförslag numera försvunvit, och förmodade att borgareståadet icke ville handla lika omyndigt, utan stödja sig vid bättre auktoriteter än dessa. — Hr Billström. ville att .borgareståndet skulle vidblifva dess vid. förra riksdagen yttrade tänkesätt och beslut, samt uti en underdånig skrifvelse till K. M. hemställa, att då det emotsedda slutet af riksdagen lade hinder i vägen för detta angelägna ämnes granskning, Kgl. Mej:t täcktes i nådig proposition till. näst. sammanträdande ständer förnya sitt nådiga förslag till annan brottmålslagstiftning. Hr Schartau afstyrkte detta förslag. De tvenne första stånden hade äfven beslutat skrifvelsen, således skulle det ankomma på förstärkta lagutskottet, att bestämma hyilkendera meningen uti den underdåniga skrifve:sen skulle uttalas, och det kunde då hända, att borgareståndets mening unrdertrycktes och attiständernas namn aflätes en skrifvelse af helt annat innehåll, än borgareståndet åsyftat. Hr Stenberg ville att förslaget till. förändrad rättegåpgsordning skulle i sammanpbang med lagförändringen -kunna företagas, samt ansåg den åt domaren-inrymda latitud vara alltför tung och äfventyrlig: :Samma åsigt uttalades af hr Collån. Hrr Eklund och Ekholm instämde med hr Schartau, hvad denföreslagna.skrifvelsen beträffade. Hr Berg klandrade;: att. utskottet bibehållit afflictiva straff, lsamt den: för. stora latitud, som förslaget lemnade Idomaren.:Talaren hade för öfrigt velat, det dödsstraff ibibehåtlits för mordbrand, samt att statsfångar och de, som för tryckfribetsförbrytelser dömdes till häkte, icke skulle. underkastas enahanda art af fängelse, som -andra.fångar. . Talaren instämde hufvudsakligen: uti-hbrr Agrells och Cederstråles reservation..-Hr Ekholm upptog. till vederläggning br Stenbergs anmärkning.i afseende på latituden. Denna vore enligt. förslaget icke för stor, Dessutom innehölle 6 kaps uti. beredningens förslag närmare bestärbmelser i afseende. på grunden för straffbarjhetsgradernes beräknande, fastän dessa bestämmelser utur utskottets förslag blifvit uteslutne. Tal. försvarade latituden .med att derom erinra, att aldrig:2:ne i. afseende på alla omständigheter lika förbrytelser kunde anföras. — .Bondeståndet;. Talmannen tillkännagaf, att dagen för riksdagens afslutande ej kunnat i dagens talmanskonferens: bistämmas, af orsak att ridderskapet och-adeln samt :presteståndet ännu icke afgjort skatteförenklivgsfrågan.. borgareoch bondeståndens sida funnes numera intet hinder, hyarTföre riksdagen i alla händelser torde kunna afslutas inomidenna imångds utgång. Ståndet föredrog härefter samt lade till handlinARNE ENARE EE RESAN STAR RE SE SIENA