Aftonbladet – 9 september 1848, sida 3

NR do Rhenol mumlade Bebida, som kotn in med: två buteljer rhenskt vin och fyra. glas. Ut! ut! gamla hexalv röt baronen till henne, för mycket sysselsatt .med Dolores, för, att på samma gång kunna egna henne den minsta uppmärksamhet: Bebida förblef imedlertid stående der med ett glas i hvardera handen, lik en babylonisk Belus eller en dragon i bröns.. -Sennor: Prole, såsom en: husets förtrogne vän, drog artigt korken ur buteljen och hällde i, utan att störa sin förmans meditåtiönbr, hvilken var belastad med en så tung ansvarighet; och bronsstoden undfick äfven sin lifsbalsam, , Hon framhviskade derpå mycket lågt och knappt hörbart någon rotvälska, samt sflägsnade sig. Baronen såg åter i brefvet och läste: Skulle det bli er omöjligt att föra henne i säkert förvar på argentinsk: boiten, eller skulle fara uppstå att förlora henne ur ert våld, så. öfserlempas åt er att uti sådant fall taga edra mått och steg. Han sjönk tillbaka, högligen förfärad, och bleknade. Prole fattade ett glas och butelj, hjelpte sig åter, och bandlade, som hade han icke vetat af sin förman. , Enligt den förut beskrifna konstruktionen på en sådan brasiliansk byggbpad, som den, hvart yi nu be finna .oss i andan, ledda en liten dörr från alköven under trappan, till bokrummets alkov. I det alldeles egna sinnestillstånd, hvari vi redan hafva betraktat Sara, hade bon låtit sina tämantas stå der de stodo, under det Hon med bara fötter, enligt brasilianska bruzet, låg på den breda Soffan; och hon hade nu sakta och tyst smugit sig. ned för. trappap, medan Bebida var efter vinet. För den händelsen att hon skulle observeras, hade-hon tagit sin gitarr med sig, på det hon måtte sjunga: sin favoritsång, liksom förut, som bade hon velat öfverraska baronen. Hon gick till dörrn till alkoven, hvars antiqverade nyckelbål lät henne beqvämt se baronen, der han satt midt emot alkoven vid det förenämnda runda bordet, på hvilket vax!jusen stodo vid hvilkss ljus han lästo brefvet. Ehuru han ta. lade mycket lågt och brefvet var skrifvet på franska, på hvilket språk han äfven samtalade med Prole, vann Sara icke destomindre sitt ändamål — att spionera på spionen sjelf. En flicka i Saras belägenhet borde sennolikt litet Ibry sig om, hvad hennes vän eller egare gör, när