Aftonbladet – 30 augusti 1848, sida 3

Hr BRINCK : Jag upprepar min anhållan, att Kongl. Maj:ts skrifvelse, med förslag till förnyad tölltaxa, måtte läggas till grund för den förestående tullregleringen; men då jag på förhand klarligen inser, att votering härom blifver nödvändig, upprepar jag det af mig förut jemväl framställda yrkande, att uti voteringspropositionen mitt nämnde förslag varder nejproposition, och att föredragning af utskottets betänkande utgör japropo:itionen. Vinner denna sednare, så har ju hr Lagergrens mening gjort sig gällande. Skulle åter nejpropositionen scgra, så är det visst icke min bestämda afsigt, att det af Kongl. Maj:t aflåtna tulltaxeförslaget skall, utan föregånget skärskådande, i sin helhet oförändradt antagas, och det står således en hvar öppet att söka göra sin mening i de olika frågorna gällande, äfven om densamma öfverensstämmer med utskottets förslag. Såsom jag ock redan nämnt, låter detta så mycket lättare. verkställa sig, som de olika, till tullregleringen hörande frågorna finnas i utskottets betänkande upptagna i samma ordning, som den de i det Kongl. förslaget innebafva. Hr GUSTAFSSON: Jag önskar endast få veta, innan jag deltager uti den förestående voteringen, huruvida, derest hr vice talmannens förslag antages, utskottets betänkande skall helt och hållet sättas åsido, så att de der förekommande utlåtanden öfver inom stånden väckta, till utskottet remitterade motioner ej skola underkastas ståndets pröfning. Jag är nemligen sjelf motionär i ämnet och naturligtvis derföre ömtålig om den mig, efter hvad jag hitintillt trott, tillkommande rätt att erhålla ståndets pröfning af min motion. Om således äfven Kongl. Maj:ts skrifvelse med förslag till tulltaxa lägges till grund för pröfningen af tullbevillningsfrågan, boppas jag, att derigenom utskottets betänkande i ämnet icke må anses vara i sin helhet förkastadt, utan åtminstone de delar deraf, som angå inom riksstånden gjorda framställningar, måtte vinna behörigt afseende. Hr LAGERGREN: Emot den af hr v. talmannen begärda votering har jag icke egentligen något att anmärka; men då hvarje ledamots inre medvetande torde säga honom, att den fråga, hvars pröfning nu förestår, innebär ett frö till landets fortfarande förkofran i industrielt hänseende, eller till industriens förfall och undergång, hoppas jag, att ståndet icke skrider till en votering i ämnet, utan att en upplysande diskussion föregått, och en sådan kan, efter hvad jag förmodar, väl ännu icke anses fulländad, eller ens börjad. Skulle en så beskaffad diskussion uppstå, får jag på förhand anmäla mig till erhållande af ordet deri. Hr STENBERG: I afseende å tolkningen af 60, 70 och 74 8S R. F. och 75 RB. O., så får jag instämma med hr Lagergren, som, efter mitt omdöme, klart och fullständigt utvecklat skälen för sin mening. Det synes mig nemligen påtagligt, att tullbevillningen lika litet som postbevillningen eller något af de andra bevillningsslagen kan, i afseende å behandlingen, skiljas från den för bevillning i allmänhet uti 74 R. F. föreskrifna ordning, helst 60 R. F., som utgör en explikation af den nästföregående och förthy uppräknar de olika slagen af bevillningar, deribland upptager tullmedel, postmedel etc. Hvad angår föredragningssättet uti ifrågavarande ämne, så bar jag svårt att yttra mig derom, enär jag icke vet om jag rätt fattat syftningen af hr vy. talmannens förslag dertill; men om detta, efter hvad jag förmodar, går ut derpå, alt Kongl. Maj;ts skrifvelse med förslag till förnyad tulltaxa skall, i stället för utskottets betänkande i ätonet, läggas till grund för föredragningen och pröfningen inom ståndet, så fäster jag mig vid det förhållande, att den för detta plenum upprättade och anslagna föredragningslista upptager utskottets betänkande, men alls icke det kongl. förslaget. Då dessutom detta sednare blifvit remitteradt till utskottets utlåtande, som just innefattas uti ifrågayarande betänkande, synes mig reda och ordning vid föredragningen och behandlingen af ämnet svårligen kunna bibehållas, utan att betänkandet dervid följes. En annan sak är, att från det kongl. förslaget bemta ämne till kont:aproposition vid Voleringar i detaljfrågorna. För sådana åtgärder möter ej något hinder, hvilket ock hr Lagergren medgifvit. Jag slutar derföre att instämma med honom äfven i afseende å sättet för föredragniogen aftullbevillningsfrägan. Hr GRÅA: Mig synes lämpligast. och med grundlagarne mest öfverensstämmande, att Bevillningsutskottets ifrågavarande betänkande behandlas, lika med andra från utskotten aflemnade förslag, och att detsamma således punktvis föredrages. Genom ett sådant förfaringssätt blifver icke någons rätt trädd för nära; ty den som önskar framgång ät det af Kongl. Maj:t aflåtna tulltaxeförslaget, kan ju i hvarje punkt söka göra sin mening gällande; men orätt är det, efter mitt omdöme, att lägga betänkandet, ouppläst, till handlingarna. Jag förenar mig således med de talare, hvilka yrkat, att betänkandet måtte punktvis föredragas, med en hvar öppen lemnad rätt att deremot i hvarje serskild punkt framställa det förslag till kontrapropoposition, han finner för godt. ; Hrr Almgren, Gillberg, Spångberg, Muren och Bergman instämde. Hr NORIN: Det af hr v. talmannen föreslagna föredragningssätlt antyder en benägenhet hos honom att fortskynda afgörandet af förevarande fråga. Denna benägenhet är visserligen lofvärd; men en annan sak är, om det åsyftade målet vinnes på den af honom föreslagna vägen. För min del kan jag icke finna annat, än att det ganska väl låter förena sig, att hylla bestämmelserna i det kopgl. tulltaxeförslaget, äfven om utskottets betänkande göres till föremål för föredragningen. Lägges åter det kgl. förslaget till grund för öfverläggningen om tullbevillningen, så möter ej beller hinder, att vid hvarje förekommande punkt upptaga utskottets eller enskild motionärs, eller hvarje annat förslag. Det torde således icke vara skäl att vi fördjupa oss ännu mera, än som skett i diskussion om föredragningssättet, ty om så sker, torde, i händelse det, som anses leda vill största skyndsamhet vid frågans lösning, antages, den supponerade vinsten af tid blifva i Verkligheten ganska ringa. Hr GUSTAFSSON: Jag respekterar visserligen fördelen af det föredragningssätt, som ledertill ett skyndsamt slut i frågan; men kan ändock icke finna annat än att lämpligast är, det utskottets betänkande följes vid ärendets föredragning, hvilket Iföredragningssätt icke skall, så vidt jag förmodar, lfördröja frågans afgörande. Denna min åsigt stödjer jag dessutom på grundlagarne, der det heter, SR RE