Aftonbladet – 30 augusti 1848, sida 2

skulle Eskulap bli förlägen och sätta mig i en svår klämma. i pFå recidiv! Bli så sjuk som sist! Gud förbjude det! inföll den unga ladyn med ett liftigt uttryck af oro och fruktan, och lade ifrån sig tioa blommor. pHvali bok har ni der, herr Wal:er? sade Th fin, sökande ett föremål, hvar då. NRA ker enate på han kunde leda Luckocks anteckningar om Rio Janelro och södra Bratilien, 4820), svarade Robert; jag var just på väg att läsa för sennora Gracia ett porträtt, som jag här finner, ehuru i en ganska elak stil, en karekteristik på de brasilianska fruntimren. Jag fruktar imedlertid, att sennor Inglez ser 0ss-: med engelska glasögon, som kanhända förstora eller förminska föremålen, eller äro gröna eller blå. Uppriktigt ssgdt, känner jag, att vi icke äro fullkomligare än qvinnokönet i :ndra länder, och jag fruktar det skulla försätta i någon förlägenhet, om denna teckning är riktig. Vill pi tillåta mig attläsa det, sennora ?n frågade Robert småleende. : ,Gör det, jag ber, och jag lofvar att icke afbryta or. Skulle jag fioma några anklsgelser mot mina landsmanianor, så skall jag uppträda till deres försvar Där ni slutat. Robert begyate, Och läste: Om deras klädsel och utssande ä sla a gar mera kompetente domare än om änrer Iron. Den förra är af lättaste slag. Blan förtrogna vänRN sig i blotta lintyget och barmen ofta ttad från exa skuldran. Do bära inga strumpor, och mestadels, så vidt do ha något på fölterna, antingen toflior eller do träklossar med bruna ofvanåder, som men kallar tamancas. Derag hår är långt, bundet med ett band tätt bak I nackep, med ändar uppvriden mot bjessan och der fästad med en hårnål. Någon gång bära de dessutom en krans af ariifieiolla blOTemmo?, skickligt förfärdigade afdem sjelfva, af silke, perlor, försadt papper, bladgu!doch vingarne af några bland lendets glänsande sösekter. De sättas och bäras med smar. De hava få till rällen till samtal! med andra könet, och dem. deras goda lycka erbjuder begagna de med liver.