Aftonbladet – 30 augusti 1848, sida 2

örbigått, fastän det är ett af de mest upplysande i frågan. I gårdagens Aftonblad förecom visserligen något om detta dr Sendbergs. anförande; men så sammandraget; att deri egöntigen endast upptogs hvad som angick skatte regleringsfrågans inverkan på riksdagens mer ller mindre snara afslutande. Uti en omstänlighet är en anmärkning bifogad efteråt, Anörandet lydde sålunda: Doktor SANDBERG: Detta ämne har i långa tiler och under flera föregående riksdagar. blifvit insedt såsom en högmålssak för hela landet; men ultid hafva oöfvervinneliga hinder mött hvart och ett förslag, som blifvit framstäldt. Genom skatteörenklingskommitteens tillgörande samt dess utförliga och mycket upplysande betänkande synes man dock hafva kommit målet närmare, så vida man på allvar vill begagna sig deraf till den invecklade frågans lösning, , Föregående talare hafva betraktat ämnets behandling både från dess formella och materiella sida. Man har yrkat hela frågans uppskjutande ur det skäl, att regeringen uraktlätit höra både räntegifvare och räntetagare och icke heller infordrat vederbörande embetsverks utlåtarde öfver det nu framställda förslaget. Att räntegifvarne icke blifvit hörde synes äfven mig anmärkningsvärdt, enär sådant begärdes uti Ständernas underdåniga skrifvelse: vid sistliden riksdag. (Se bifogade anmärkn.) Hvad embetsmyndigheternas utlåtanden angår, så äro sådana förut afgifna uti dithörande ämnen vid flera tillfällen, såsom af kammarkollegium den 8 December 4828, med förslag till räntepersedlarrnes förändring till färre antal: af krigsoch kammarkollegierna den 44 Maj 1831 om indragning afindelta räntorna: d:o särskildt betänkande om förän dring i sättet för hemmansräntors och tiondes utgörande: af kammarkollegium den 21 Aug. 1835 om markegångssättning, kronotiondens och afradsspanmålens utgörande samt hemmansräntornås förenkling: af Statskontoret den 30 Oktober 1834 angående frågan alt uppbörden af åtskilliga förvaltande verks inkomster måtte, emot bestämda statsanslag af statsverket, öfvertagas, må. fl., hvilka: alla blifvit af oftanämnde kommitte granskade och begagnade. Det synes således som ärendet i detta hänseende vore tillräckligen förberedt till afgörandeVäl gjordes anmärkning emot regeringen för uraktlåtenhet härutinnan och för förment fö:biseende at 10 Regeringsformen, men då Konstitutions-utskottet, som med Rikets Ständers rätt pröfvar och afgör dylika mål, förklarat anmärkningen såsom 0befogad böra förfalla, måste man väl antaga, att regeringen härutinnan uppfyllt sin pligt, -och således möter icke något formellt hinder för betraktande af bufvu?sakens materiella sida, hvilket så mycket mindre bör undanskjutas, som man från det stånd, hvilket representerar ränteoch tiondegifvarnes stora och vigtiga samhällsklasser, ifrigt och eftertryckligt fordrar att frågan snart och allvarligt företages till afgörande. Den vigtiga frågan innefattar tvenne hufvudsakliga momenter, nemligen: 4:o räntepersedlarnes förenkling, och 2:0 levereringssättet af ränteoch tiondespanmålen. Emot förändring af det sednare har man anfört de största betänkligheter, förnämligast från tiondetagarnes sida, Man anser att, om tiondegifvarens skyldighet att efter uppsägning antingen forsla spanmålen 6 mil eller lösa den enligt öfverenskommelse, skulle upphöra, markegångspriserna kunde så nedtryckas, att lönerna skulle lida en alltför stor minskning. Mig synes dock, att löntagaren genom förändringen icke skulle komma att förlora, men befrias från flere olägenheter. Nu måste han genom kommissionärer, som skola vVevergällas, ofta i aflägsna trakter besörja om uppsägniog, emottagning och försäljning af spannmålen eller om ackordering och uppbörd af lösen för densamma. Efter förändringen skulle tjenstemannen få i landtränteriet qvartalsvis uppbära sin lön, ty endast med ett sådant vilkor kan 20:e punkten i betänkandet bifallas. När markegångssättningen sker i April månad, såsom 533 punkten föreslår, efter noteringen af gångbara priser under det föregående halfåret, så blir den icke mera beroende: af godtycke och gissningar, såsom nu, då den sättes i slutet af Oktober, och derigenom får man större trygghet för bestämmandet af det 20eller 40-åriga medelvärde, hvarefter lönen antingen för alltid eller för fem -år i sender skulle beräknas: och dessutom erhåller löntagaren derutöfyer af statsverket 46 sk. bko på hvarje tunna i forsel-lön. Mig synes, att uti dessa förslag löntagarens fördel icke vore förbisedd. Genom förändringens antagande skulle man ock kunna undanrödja anledningarne till de högljudda klagomål, som man städse hör upprepas öfver indelningshafvares och löntaga-res begagnande af sin uppsägningsrätt, för att antingen tvinga rentegifvaren till flere mils forsling eller vanligast att förmå honom att, till undvikande af den långa körseln och af äfventyret att vid framkomsten få sin spannemål kasserad eller derom: råka i ändlösa tvister, heldre betala den snart sagdt till hvad pris som belst löntagaren behagar fordra: Det vore en stor vinst, om orfsaken till detta missnöje medborgare emellan kunde helt och hållet borttagas. Det tyckes icke heller vara rätt önskvärdt, att missväxtåret för jordbrukaren skall vara välsignelserikt för embetsmannen, och tvärtom. Hvad åter angår den förstnämnda hufvudfråganr eller de otaliga mindre räntepersedlarnas förenkling och förvandling, så är den af andra skäl högst nödig och måste, efter mitt förmenande, möta långt mindre betänkligheter. Desse persedlar hafva väk aldrig sedan urminnes tider utgätt in natura, och sådant lärer väl icke eller någonsin hädanefter komma i fråga. De lösas alltid med penningar och priset för hvarje persedel skall uträknas efter årets markegånrg. Men hvilka persedlar! och hvilken uträkniog! Professor Thomander har kallat vårt skatteväsende abderitiskt. När man första gången får se specialräkningen öfver räntorna i ett fögderi, faller man i den största förundran huru sådant kunnat behålla sig oförändradt från den gråa forntiden, der kanske första uppkomsten är att söka uti häradernas sammanskotter under namn af skeppsvist och ledungslama. Interessant blir alltid förhållandet för historisk betraktelse. Uti kommitteens betänkande, som till 2,, består af tabeller öfver skatteväsendet, får man derom det mest åskådliga begrepp. Några exempel må anföras för att visadet trängande bebofvet af förenkling. Jordeboks-