Aftonbladet – 30 augusti 1848, sida 2

Med al! aktning och vördnad för den klassiska och moderna filosofien vid Europas samtliga akademier och. universiteter, betvifla vi icke desto mindre, att, om detta skulle framställas till prisfråga, något tillfredsställande svar skulle gifvas af alla hvita eller färgade ) lärda på jorden. Vid sidan af vår tids materiella förderf, som förblandar medlen med ändamålet och icke erkänner något högre mål än att få penningar, ja till och med föraktar intelligens och talang. såsom underordnade medel för detta ändamål, står qvinnan, skapelsens gåta, hvilken till och med Bibeln, som det ser ut, för att döma af dess ord, ej mäktar löse. Den enda lärdom, hvilken Skriften härmed förbinder, är lika mörk som gåtan sjelf: Fördenskull skall en man öfvergifva fader och moder och blifva när sin husiru, och de tu skola vara ett kött. Hade doktor Thorfia i sin diskussion rörande qvinnans sedliga förnedring i ett äktenskap utan kärlek påmint sig detta ställa i Bibeln, skulle det hafva fört honom några steg närmare lösningen af denna sociala fråga. Det har vid domstolar ofta visat sig, att en moraliskt dålig man, när frågan om den olyckliga hustruns sxiljsmeesa uppstått, bokstafligen blifver när sin hustru, och om hon yrkar på skiljsmessa, vägrar han i hundrade fall mot ett, emedan hon blifvit ett kött med honom och han uti föreni-gen med henne finner sin fördek. Vi se likaledes millioner fall, i hvilka hustrun, som herr Fitz uttryckte sig, icke kon med en ångmachin af 60 hästars krafi slitas från sin man, änsköpt han är sjunken i demoralisstion, ett factum, hvartill skälet kanhända är att söka i ofvannämnde ställa i Bibeln — emedan båda hafva blifvit ett kött ), ) En färgad man, berr Linstant från Boyti, vann 1839 franska institutets pris för en atonym afbandlirgom den frågan: Hvad är orsaken till de hvitas antipathi mot de svarta?, ) Med erkänaandot af en kärles, grunded på individueil själsfrändstap, såden förf. ovan berkeifvit den, som bör förena äkta makar, och hvarpå den oup-lösliga förening grundar gig, som motsvarar äxtenskapeta begrepp, ksn man ej anppet än förundra sig öfver detta utfsli emot ett bibslställg, hvara höga mening för? aidraminst bordt hava missförstått: Öfvers:s anm.