Aftonbladet – 29 augusti 1848, sida 3

310, med reglementariska stadganden angående de på riksgäldskontoret anvisade kreditiver — biföllos. (Insändt.) Som doktor Sandbergs anförande i Presteståndet i aftonplenum den 43 dennes och den deraf sedermera föranledda diskussionen blifvit af tidningarne på olika sätt uppfattad och refererad, torde man med några ord böra sanningsenligt framställa förhållandet och memorialets hufvudsakliga innebåll. Kongl. Maj:ts nåd. proposition om beskattningsväsendets samt uppbördsoch redogörelseverkets förenkling afgafs till Ständerna den 20 December sistl. år, eller vid riksdagens början. Serskilda kommittens upplysande betänkande i ämnet hade förut blifvit utdeladt. Den Kongl. propositionen remitterades till Statsutskottet den 8 Januari. Uti Statsutskottets utlåtande J4 37 om statsverkets inkomster, som i början af Februari behandlades af Riksstånden, gjordes det uttryckliga förbehåll, att beräkningen af statsinkomsternas belopp icke kunde bestämdt upptagas förr än skattefrågan blefve afgjord, emedan dess utgång derpå inverkade, och samma förbehåll förekom vid alla 9 hufvudtitlarne, utom den 35:e. Första utlåtandet om skatteregleringen inkom från Statsutskottet till Stånden och bordlades den 47 sistl. Juli, således något öfver elt halft år sedan den Kongl. proposttionen derom var afgifven till Ständerna och remitterad till utskottet. Utlåtandet blef bufvudsakligen bifallet i Borgareoch Bondestånden den 25 och 26 Juli: det behand!ades i Presteståndet den 29 i samma månad och på riddarhuset d. 34 d:o, samt återremitterades från de båda sistnämnde stånden. Imedlertid återstodo ganska få riksdagsgöromål uti de fleste utskotten, hvilkas sammanträden, likasom riksståndens, icke ofta ägde rum och voro vanligen mycket korta. Riksdagen var således uppehållen ensamt eller hufvudsakligen af skattefrågan, med hvars afgörande statsregleringen var ställd i ett beroende sammanhang. Ty förr än denna frågans behandling kommit till något resultat, kan riksstaten icke definitift uppgöras och således det erforderliga bevillningsbeloppet icke heller till siffran bestämmas. Nu utgöra riksdagskostnaderna, som drabba statsverket, enligt riksgäldskontorets räkenskaper, för hvar dag omkring 4400 rdr rgs. AÅntager man dagtraktamente för a!la, bäde valde och sjelfskrifne riksdagsmän till ett lika belopp, så blir hvarje dags kostnad minst 2000 rdr rgs. Men samtlige representanternas underbållskostnad uppgår kanske till dubbelt, och öfver tvenne veckor voro förlidna sedan frågan var i Stånden behandlad och hade till Statsutskottet blifvit återremitterad. Af sådana anledningar yttrade doktor Sandberg. att han ansåg skatteregleriogsfrågan, den man genast vid riksdagens början ställde såsom ett underlag för statsregleriogen, hade bordt långt förut företagas och icke uppskjutas till riksdagens slut, hvarjemte han hemställde om ej några åtgärder nu kunde vidtagas till påskyndande af oftanämnde frågas behandling och afgörande, för att sedermera kunna föreslå dag för afslutande af riksdagsgöromelen. Bondeståndet vidtog dagen derpå den 46 dennes en sådan åtgärd, nemligen inbjudning till medstånden om föreläggande för Statsutskottet, att inom 8 dagar inkomma med svar på återremissen. Denna inbjudning blef af de öfrige Stånden bordlaggd och afslagen eller laggd ad acta. Men dessutom innehöll doktor Sandbergs anförande, att han, både å egna och sina kommittenters vägnar, beklagade sig öfver riksdagarnas odrägliga längd, sedan de nu återkomma hvart tredje, eller snart sagdt hvart annat år, och han yttrade äfven, att denna tidsutdrägt, i jemförelse med resultaterna, vore en af orsakerna till det missnöje och den obelåtenhet, som råder i landet öfver vårt närvarande representationsaätt och skall bidraga till dess omstörtning, såvida man ej med allvar söker undanrödja alla anledningar till detta klagomål. Långsamheten med skatteregleringsrågans behandling, hvarpå riksdagen nu verkligen är upphängd, mäste väcka så mycket mera förundran, som det i dag är fyra veckor sedan den behandlades på riddarhuset och deri!rån återremitterades, och än nu har man icke hört af något svar på återremissen. Om tilläfventyrs Statsutskottets svar skulle omsider möjligtvis innehålla, att, som tvenne Stånd bifallit och tvenne Stånd återremitlerat, vidblifver utskottet sitt förra utlåtande, så är dröjsmålet med afgifvande af ett sådant svar så mycket oförklarligare. Det tyckes äfven som outredda naturkrafterp skulle fördröjt behandlingen af förslaget till ny brottmålslag, hvilket redan har af en annan tidning blifvit anmärkt. Snart är en eller annan månad förliden, sedan man berättade att granskninsen af förslaget var fullbordad i Lagutskottet. Om let då hade inkommit till riksstånden, så kunde det hafva blifvit diskuteradt under denna sysslolöshetstiden och något vara uträttadt. Skulle det nu inkomma till Stånden under eller efter skattefråsans sista handläggning, och vederbörande vilja hafra det behandladt, så kommer ju riksdagen derisenom att ännu ysterligare förlängas på obestämd id, och det återigen genom dröjsmålet med en enla fråga. — — den 29 Augusti 4848.