Aftonbladet – 28 augusti 1848, sida 1

portiöl!ljen. GCorles skola sammanträda Udigare än vanligt. FRANKRIKE. De utomordentliga militäriska försigtighetsmåtten fortfara i Paris. Garnisonen är nästan dagligen konsignerad i kasernerna, och nationalgardet, som har starka piketer under vapen i alla märier, får ofta befallning att för hela dagar vara färdigt till utryckning. Ån lväntas utbrott af legitimistiska stämplingar, än orleanska; men hvad som synes oroa mest, är att antalet af brödlösa arbetare i hufvudstaden ständigt ullvexer. Det bar nu åter uppgått till öfver 50,000. Den 49 hade flera tusende gqvinnor och barn samlat sig och tågat fram mot nationalförsamlingens palats, för att begära nåd för deporterade och arresterade insurgenter. Som en massa misstänkta personer anslutit sig Ibakom denna kolonn, hvilka syntes passa på tillfälle att skrida till våldsamheter, hade en stor militärstyrka. blifvit samlad vid palatset, Imen allt afstadnade fredligt. De besynnerligaste rykten berättas om planer att störta den bestående ordningen, att tillfängataga Cavaignac och spränga nationalförsan:lingen, m. m. Med ett ord en stark oro synes råda i Frankrikes hufvudstad. Uti landsorterna tyckes deremot vara lugnare. Lord Normanby har nu aflemnat sina. kreditiver, såsom Storbrittanniens sändebud hos franska republiken. Abbe Orlandi, en förtrogen vän af påfven Pius IX, hade ankommit till Paris, sänd ifrån påfliga regeringen. I Den så kallade undersökningskommittåen, Thvars i nationalförsamlingen upplästa berättelse (varit till en stor del meddelad i Aftonbladet, Ihbar nu börjat låta trycka sina såkallade picces justifcatives, eller de vittnesberättelser, hvarpå rapporten är grundad. Dessa vittnesförhör Ikomma att upptaga tre tjocka qvartband, af Ihvilka det första nu lemnat pressen. Diskussionen i kammaren kommer icke att begynna Iförr, än alla tre volymerna blifvit färdiga. — At den nu utkomna volymen meddela tidninlgarne en mängd utdrag, hvilka innehålla mycIket intressanta detaljer. Det tyckes deraf visa sig, att så väl f. d. polisprefektenCeussidiere Isom Louis Blanc äro ganska illa komprometterade, såsom verkligt medvetande på förhand om juniupproret och delaktige i planen dertill, äfvensom att Ledru Rollin, åtminstone genom en oförlåtlig svaghet, varit medbrottslig deri. IImedlertid kommer det an på, huruvida det varit en statsklok mesyr, att trycka alla dessa hanäålingar, innefattande berättelser, hvilka väl kunna betraktas såsom vittnesmål, men likväl icke afgifna inför en domstol, under eds-ansvarighet, hvarföre de deri vidrörda personerna skola anse dem såsom lösa angifvelser. Allt detta kan ty värr icke bidraga till minskande laf splittringen eller fraternitetens, återförande. I anledning deraf, att nationalförsamlingen I väljer sin president, d. v. s. ordförande, blott Iför en månad i sender, och att nytt val skulle förrättas den 49, rådde en viss spänning och nyfikenhet i alla sionen på det blifvande resulItet af detta val. Det aflopp så, att nuvarande presidenten Armand Marrast, f. d. redaktör af tidningen Le National, blef återvald nästan enhälligt. Derne Marrast har varit en af de konseqventaste motståndarne till Ludvig Filips Isystem alltsedan 4830, och ett ständigt föremål för den Guizotska politikens hat, samt är en bland dem, som tidningen Tiden, kallat obskura uppviglare. Marrast är äfven vald till föredragande i afseende på det nya konstitutions-förslaget. Tidningarna innehålla en uppgift på åldern af nationalförsamlingens ledamöter, hvaraf det visar sig, att det största antalet är emellan 45 och 352 år. i Krigsrätten i 4:sta militärdivisionen hade nu börjat proceduren mot insurgentanförarne. En bokbindaremästare, Victor Testulat, hade blifvit dömd till lifstidsfängelse vid tvångsarbete; en gelbgjutare, Pierre Jussian, till tre års fängelse. En transport af 600 insurgenter hade åter afgått till Cherbourg. Man synes vilja så mycket som möjligt tömma fängelserna, innan koleran blifver epidemisk. I Paris hade redan flera enskilda kolerafall förekommit; men läkerne förklara sjukdomen vara ofantligt mycket lindrigare än 4832, så att de boppas att preservativer skola göra betydlig verkan. Redaktören af bladet le Lampion,, en reaktionär smädeskrift, hade blifvit häktad, såsom invecklad i en legitimistisk sammansvärjning. STORBRITANNIEN. I Unoderhuset har den bekante d Israeli gjort ett häftigt anfall på lord Palmerstons bemedlingspolitik i Ttalien, hvilket framkallat ett svar af denne statsman, hvari redogöres för Englands diplomatiska förhål!anden till Italien både före och efter Febrwarirevolutionen, intill närvarande stund. Vi återkomma till denna intressanta exposå en annan dag, och nämne endast nu, att lorden yttrade, att Frankrike förklarat sig icke vilja med vapenmakt intervenera i Italien, såvida England ville göra gemensam sak med Frankrike och erbjuda sin bemedling till stridens biläggande. Engelska kabinettet hade icke bordt visa tillbaka denna erbjudna förening med Frankrike, då det handlade om upprätthållandet af Europas fred. Lord Palmerston slöt med den förklaring , att de män, som nu stodo i spetsen för Frankrikes styrelse, sträfvade att upprätthålla freden och att i denna vigtiga angelägenhet bringa Frankrikes Politik i öfvyerensstämmelse med Englands.