DINSIS EE SENININ De i går och i dag hitkomna utländska poster medförde tidningar från Hamburg till och med den 24, Berlin den 23 samt Paris och London af den 20 dennes. s DANMARK. Tidningarne från Köpenhamn gå till och med den 22 dennes. Deri förekommer ingenting af vigt. En prins, Christian af SlesvigHolstein-Sönderborg-Glicksborg har, för sin trohet mot konungen och fäderneslandet, samt den ifver kvarmed prinsen i farans stund ilat till fäderneslandets försvar, blifvit af Danmarks konung tillerkänd titeln höghetn. Man klagar öfver, att tyska öfverbefälhafvaren icke hemsändt de civila fångarne, oaktadt danskarne längesedan gjort det å sin sida. Enligt hvad underrättelserna från Kiel utvisa, lärer ajourneringen af den så kallade landsförsamlingen icke skedt utan mycken tvist inom den. Man beslöt imedlertid, att låta konstitutionskommittÅn vara samman för att utarbeta konstitutionsförslaget, samt attlemna presidenterna rättighet att sammankalla församlingen, äfven innan den utsatta tiden för återförsamlandet, om så behöfves. Olshausen bar afsagt sig sin plats i regeringen, och församlingen antog afsägelsen. Ifrån Kiel skrifves, att kriget kostar hertigdömena dagligen öfver 400,000 mark banko, hvari dock säkert icke ingå en bop indirekta besvär för folket, — Det visar sig ock, att hos detta opinionen nu börjar blifva så illa stämd, ått man motser en skattevägran af allmogen. Kieler Corresp. Blätter, innehålla den för insurgenterna hugnesamma, men obestyrkta underrättelse, att ibland vilkoren för vapenhvilan skulle finnas ett, som försäkrade att alla under provisoriska regeringen utfärdade lagar och stadganden, äfvensom alla af den gjorda Ötnämningar, skulle erkänmas såsom giltiga. Zeitungs-Halle, innehåller den underrättelse, att den ifrån Englands och Frankrikes sida till tyska centralmakten afgifna kollektiv not, numera icke är någon hemlighet, och att danska sändebuden öppet meddela afskrifter deraf. Noten fögklarar i ganska bestämda uttryck, att Kriget mellan Tyskland och Danmark måste slutas; ätt det hvarken fallit danska konungen eller de intervenerande makterna in, att ifrågaställa Tysklands obestridliga rättigheter på Holstein, men att också Tyskland måste respektera Danmarks rätt på Slesvig. Slutligen förklaras, att Frankrike och England skulle anse hvarje oy truppafsändning och hvarje förnyelse af kriget mot Danmark såsom en fiendtlig akt mot dem sjelfve, och genast till fördel för sin gamle allierade och till skyddande af han8 goda räu, skulle beväpnadt intervenera, Ryssland skall äfven hafva anslutit sig till detta steg, men afsändt sin lika lydande not till Berlin. Till Rendsborg hade den 24 anländt med badiska trupperna prins Fredrik af Baden, hvilken tjenar såsom major i ett badiskt kavalleriregemente, men begärt att få göra fälttåget emot Danmark. Den 22, som var prinsens af Noers (Augustenburg) födelse8ag, skulle firas med en stor middag i Rendsborg. Den 23 återkom till Rendsborg hr von Gagern irån Wrangelska högqvarteret, och genast efter hans ankomst sammanträdde den provisoriska regeringen. Man kände likväl ej då ännu i Rendsborg, hvad svar Danmark gifvit på propositionen angående fredsvilkoren. SPANIEN. Polisen skall hafva uppläckt ännu en så kallad progressistisk sammansvärjning, hvilkens plan skall hafva varit att införa en republi