Aftonbladet – 26 augusti 1848, sida 2

ERE Nn Rn nn ne RE som lasten på Nordstjernan blifvit lossad, hvilker lossning fordrade hans närvaro som superkarg: Mr Thomson hade ingenting emot bokhållarens aftal med hans svåger, och fick nu veta, att inr Dailys fader och farfader lefde någorstädes i Brasilien, åtminstone hade mr Daily icke fått någor tidning om deras död. Den tillernade-resan hade i et hela till föremål, att personligen underrätta sig om hans närmsta slägtingars befinnande, och dessutom försöka, om han icke kunde få ett förskott på sitt förmodade arf, för att etablera sig någorstädes. Imedlertid erkändes en sådan resa å både sidor såsom ganska förståndig och praktisk, och mr Daily tog ett bjertligt afsked af kompanjonen i ett hus, det han i några år gjort mycket vigtiga tjenster.. Efter några dagar finna vi mr Stone i ett litet enstaka hus på en anspråkslös gata, sysselsatt med att ompacka och ordna en dyrbar. samling af Chilistenar af förta ordningen, En mängd små nätta tådor, fyllda med bomull, etodo rundt omkring honom, och kan ordnade och fäste rubinerna, smaragderna, safirerna, topaserna etc., hvilka lågo i ep jommerlig oordning under de hemliga falska bottnarna på hans två kolossala koffertar. Men knackade på dörren; mr Deily lemnade det lilla rummet, i hvilket han var sysselsatt, tillåste dörren efter sig, och gick ut i korridoren till det trånga huset, i hvilket två personer sökte inträde. Å:r det ni, mr . . . hur var det ni heter? frågade han den ene af dem. . ER ban vDicks Vail, som Di torde påminna er; och här är den men, hvars bekantskap ni önskade göra, kommissionsbandlanden, som gör en större affär här i Rio, än Dick Vail någonsin skall göra i sin lefnad.s Den talande var Pat Gentleboys gamle bekante i den engelska flottan, hvilken vi sågo ombord på Nordstjernan den natten, då mr Daily gick i smacken för att gå i land, Mr Daily var begåfvad med den bemlighetsfullg instinkt, som så ofta förer praktiska affärsmän på rätta spåret, när de se sig om efter någon, för att uträtta den eller den saken. Den olyckliga tidningen, att herr Closting var frånvarande, hade, såsom bekant, satt honom i någon förlägenbet. Dick Vail hade, från första ögonblicket af hans inträde i smacken till hans ankomst till Rio, varit hans reskamrat och ledsagare. Han hade lärt känna honom som en f. d. engelsk båtsman, som för affårers skull hade begifvit sig till Brasiliens kust, och han behöfde icke två nätters och en dags omgänge med honom, för att i honom upptäcka just den man, som han sökte, (Forts.) 3