hasta tilibaka till Europa, i tanka att der inrätta centralrepubliker, efter det gamla franska mönster, till hvilket vi hysa så litet förtroende. Men denna rörelse är af alldeles ingen historisk betydelse, och sträcker sig icke till den stora massan af härvarande europeiska nykomliogar. Amerika har i allmänbet blifvit ett land att finna sig uti, för europeer, och som kommer dem att förgäta hembygden. Dertill bafva vi genom förvärfvandet af Californien och Nya Mexiko vunnit ett försprång, som icke litet sysselsätter fantasiens framtidsblickar. Frågan gäller att grundlägga ett nytt rike af rent europeiskt ursprung vid Stilla Oceenen, och att derifrån upprätta en oafbruten handelsgemenskap med Japan och China. Freden är för detta ändamål afslutad, fredsfördraget ratificeradt på ömse sidor, och våra troppar till större delen återinskeppade eller redan återkomna. Men medan detta sker, begynna på nytt statshvälfningsplanerna i Mexiko, Det är sannolikt att upproret bryter löst, så snart våra troppar vändt ryggen åt mexikanska kusten: men detta kommer icke att störa den nyss slutna freden. Våra skarpskyttar hafva efterlemnat hågkomster, som mexikanarne icke skola glömma så lätt; och på någon återeröfring af vårt nyförvärfvade område är med mexikanarnes medfödda försumlighet icke att tänka.