— HA (Insändt.) Är det staten värdigt eller nyttigt, att med kronolaxfisket i Mörrum förfares hädanefter såsom hittills? En statsmisshusbållning och orättvisa har blifvit begången, då kronolaxfisket i Mörrum utvidgats på det hittills följda sättet. För att betrygga kronans och de till Mörrums å angränsande hemmans laxfångst, var i början: hafsviken från Mörrum fridlyst på en sträcka af circa 41, å.2 mil, eller från ämynningen -till en linie mellan Sternö udde och nordligaste: delen af Mjellby socken, det såkallade Listerlandet. Genom denna fridlysning erhöllo de vid Mörrums å belägne hemman -en högst vwinstgifvande laxfiskerätt inom -linien, och hafva desse hemman derföre sannolikt:.något :högreblifvit uppskattade, än andre med dem jemförlige, som icke; egde denna förmån; men -henimanen i Ysane och -Mjellby socknar hade då ock -en vinstgifvande laxfiskerätt utom linien, och hafva desse förtby lika sannolikt blifvit högre uppskattade, än andre hemmah, som icke -egde en sådan förmån. Flere hundrade personer hafva sedan, efter. erhållna antagningsbref aflandshöfdingeembetet, nedsatt sig på kusten, serdeles på Listerlahdet, som fiskare; -bedrifvit ett lönande fiske, och en tid .uppnått en .välmåga, som skaffat kronan flere hundrade riksdaler i bexvillning.. Under desse förhållanden hade staten en icke obetydlig inkomst, dels af sitt laxfiske och dels.af den fiskeidkande allmogen, hvilken både förmådde utgöra och ordentligt erlade sin ganska böga bevillhiog och andra icke obetydliga personella kronoutskylder.. Men denna sällning,. som var vinstgifvande för bäde staten och den enskilde. förblef icke alltid sådan. En tid förgick; ock derefter fridlystes hela bafsyiken ända ut till det så kallade Listers hufvud, som ligger i sydliga delen af Mjellby socken, och år 1834 utkom en konkl. kungörelse, som vid 20 rdr bkos vite och fiskeredskapens förlust förbjöd allt fiskande i öppna hafvet, på circa 4 til nära Mörrum, med sådan redskap, hvärigenorh lax! kuhde fångas: Denna förordning gaf, så att säga, dödsstöten ät den allmänna välmågan bös denstrandsitande allmögen, derigenom att deras Törnämsta fiskerätt blef derh fråntagen, och de heföman i Ysane och Mjellby socknar, s8om hafva skättlagde fisken inöm den sistbestämda Jinien, hafva äldrig sedan kunnat skörda de. fördelar af dessa fisken, som de förut egde. — Detta förfarande framstår för oss både såsom missbushållning och orättvisa. Misskushållningen är uppenbar, ty statens inkomst har genom dessa tillgöranden icke blifvit förstoräd, utan förminskad. Väl har arrende-auktionssumiman för Mörrums laxfiske betydligt uppgått efter sista förbudet, men icke hår detta kronans fiske derföre blifvit mera lönande eler statn haft någon vinst af den förhöjda arrendeskillingen Ständerne haffa ju vid denna riksdag fnåst eftergifva flere täsende riksdaler af ärrendesåmmapd, för att icke göra arrendatorn till tiggare. Vinsten är alltså ingen, men förlusten är deremot icke obetydlig, Alt sedan 14834 har taxerings-kommitteen i Mjellby socken måst nedsätta bevillningen för de Nete hundrade inom denna socken bosatte fiskare, -söm fått sine fiskerättigheter insktänkte, och innevåfande år bar den måst befria minst sju ättöndedelår af dem från all bevillning för förelsc, och göra ett icke ringa antal af dem helt och, hål!et skattefria. En statshushållning, som, måste vålla sådane resultater, tro vi förjena namn af misshushållning, och det i stort. — Orättvisa tyckes uppgifna förhållandet äfven vara oehäftadt med. Genom : sista förbudet hafva bemmanen vid Mörrums åblifvit tillskyndade större förmåner, än de förut egde eller haft skäl påräkna, men samma hemman bafva vicke motsvarigt blifvit förhöjda i taxeringsvärde. Ysane och Mjellby sockens vid kusten belägne hemman, som blifvit fråntogne förut Jagliga förmårer, hafva hvarken fått nedsättning i sitt uppskattningsvärde, ej heller hafva de till samma hemman hörande fisken fått någon pedsättning, hvarken i skatieel:er rustningsskyldighet. Förmåner hafva frikostigt blifvit utdelade åt ena hållet, utan anspråk på ökade utekylder till