Aftonbladet – 18 augusti 1848, sida 2

R — ich ljusbrunt —; tyget sjelft var fint och mjuk om kasimir. Huru denna sjal var lindad kring söfterna och till:en del betäckte låren, som pantaopger, kan verkligen ej beskrifvas). Detia plagg jente emedlertid hos kasiken som ett slags häpgsle för ett par verkliga inexpressibles, eller hvad vi kalar pantalonger, med en broderad garnering nedtill, — ett slags spetsar, som likväl icke var. påsydde. utan gjord medelst skickligt utdragna trådar ur kaikon, Ett par halfstöflar eller snarare skinnstrumvor, utskurna af de båda baklåren på en hästhud, på sådant sätt, att krökniogen betäckta hälen ock jet hela var utan: söm, fulländade kssikens drägt. En liten läderväska med elddon, bestående af flinta, stål och fnöske, hvilket sednare var omsorgsfullt förvaradt i den hornlika bakdelen af en liten dosa, två eller tre tum lång, prydd med silfver; vidare båge och pilar; några knifvar, likaledes med silfver på bandtagen; och en slunga — det mest omtyckta sationalvapnet — hängde dessutom hans person. Det var i solnedgången, och den vördnådsbjudanJe gamle mannens talrika familj sågs, i åtskilliga ält bredvid, sysselsatt med husliga göromål, medan han låg der på sin buffelhud, rökande en cigarr och: seende gång efter annan på ett vanligt sillverur, som ban hade tillbytt sig af en europe, mot tjugo oxar. Några tamaa skgrå strutsar), som tjenade hang sonsöner till ridhästar, vandrade omkring bkonom, likasom i filosofiska betraktelser. Här och der fråste, vid dörren tiil ot: tält, den alltid fulla höttgrytan, Pa.agoniernes enda, men pärande anrättning, som alla timmar på dagen står till hvarje gäste ljönst. Räknadt efter den nationale köttgrytan, skulle det alltid vara middag i Patagonien, så vidt iom middagsstunden bland de arbetande klasserna hos nästan alla folk står i förbindelse med grytan, shuru deg ej sällan är tem. (Forts. följer). Å ) Dylika guanakosjalar hafva, liksom. patagoniernes. Poncho, stuadom blifvit skickade till Eur ropa .som rariteter. En till och med något nött vanlig poncho kosiar alltid öfver 40 s;anska plaster. bland europåerna, Guanakosjalar finnas, som äro värda ötver 100 pisster. Man har försökt att. eftergöra deta !) I Europa, men icke lyckats, emedan men icke bar guanakoull och tillverkningssättet är alldeles eget. en du; (Rhea americana), Den är blott ö fot Ämkypvrår den afrikanska (Struthle Camelus) är 8. I Patagonien förekommer den allmänt.