— — på Hötel Faroux, som ni förmodar, sagt mig ett ord om författarinnan; och jag har aldrig sett bro: chyren. Såmycket bättre då! Hm, herr baron, jag viil just be er, för allt i verlden, att icke låta märka det minsta i min systerdotters närvaro, att ni någonsin hört något om — Eiegierna; ty — det är en hemlighet. Förhållandena i Buenos Ayres mellan de konfedererade och unitarierna äro, som ni vet, ganska kritiska, och den argentioska ambarsadören här i Rio, eller någon spion, kunde få veta någonting. Ea splon? afbröt den hemliga polisagenten. Tror ni verkligen, att främmande spioner finnas här i Rio? Kan det verkligen vara händelsen ? Man säger så; folket misstänker det, och till och med påstår det.n t Den som säger det, gör upp historier, hr Thorisön. Jag frågar er, hvad har en fremmande spion att observera här i Rio? Kanhända skall han räkna de kaffesäckar, som förtullas i tullhuset? Eller lyssna tiil Pers och Påls prat på Caff de Commerce och Direitogatan? eller vädra upp hvad man äter på Hötel Faroux? Jag skulle just vilja veta, mm en främmande spion kunde ha att gö:a här i 10 ? Det förekommer visst äfven mig ganska löjligt, svarade kr Thomson. Ju mer jeg betraktar hvad en spion egentligen skulle spionera efter här, desto ogonnolikare förekommer det mig, att här skulle fionas frå mande spioner, eburu jag å andra sidan har fått veta, att de upptäckt hvar brochyrerna för Rio Grande trycktes — hvem som tryckte dem — t. ex. Mözzinis epistel och dylika. Hsfva dylika pamfletter eller afhandlingar biifvit tryckta här i BRio? frågade den gamieenklingens: blifvande svåger. Det är alldeles nytt för mig. Ni tyckes icko mycket bry er om politisk lägning, som jag märker., Jog bry mig om politisk läsning! skrattade den andre. Hvilken id! Jag har annat att göra här! Ni har länge haft er bekant, att er svåger uppgjort en plan att grundlägga ett Brittiskt vicekonungadöma i Para; att förbinda Amazonfloden med Parana genom en kanal, och på detta sätt efterhand bringa hela Sydamerika under engelskt skydd,