Aftonbladet – 11 augusti 1848, sida 2

och PrEUSSISKaA NOTTSTILUTTOTICT, SUIT UCldHa nye ning icke stör (?). Af 404 kompanier hafva 102 förklarat sig härför. — Beträffande armåen, har man, såsom det säges, beslutit, att betrakta H. M. Konungens generalorder såsom ett tillräckligt uttryck af den mot riksföreståndaren skyldiga ärebevisningen och hans erkännande, så att man skulle afhålla sig från vidare hyllningsyttringar. Hr v. Griesheim berättas, till följe af siv bekanta politiska skrift (om Tysklands och Preussens ställning) skola entledigas från sin befattving i krigsministeriet, likasom från sitt företrädande af ministern i kammaren. Dock visade sig hr G. ännu den 4 Aug. i nationalförsamlingen. Beslut är fattadt om 2:dra gardesregementets förflyttning till den lilla staden Nauen, till följd af våldsamheterna emot studenterna vid Charlottenburg. Hr v. Schreckenstein skall i början ej hafva velat tillåta någon undersökning; utan svarat studenterna, då de besvärade sig öfver militären, att det vore omöjligt att utfinna de skyldige, samt att man framdeles borde afbålla sig från demonstrationer, som kunde ådraga studenterna den uppretade militärens uppmärksamhet. Man skall, som det berättas, bafva hr Kähblwetters bestämda fordran att tacka för, att likväl en undersökning om militärens förhållande skall ske. I synnerhet lärer en löjtnant vara mycket komprometterad. Braunsweig den 4 Aug. Hertig Wilhelm af Braunsweig bar i dag aflåtit. en generalorder till armåen, hvaruti det heter om riksföreståndaren: I det jag fullkomligt instämmer i detta val, har jag underordnat hertigdömets beväpnade makt H. K. H:s högsta befäl, på samma sätt, och till samma utsträckning, som densamma förut varit ställd under: tyska förbundet. Den konstituerande nationalförsamlingen i Frankfurt. Uti riksförsamlingens session den 34 Juli tillkännagaf utrikes riksministern von Schmerling, att underhbandlingarne om fred och vapenstillestånd med Danmark blifvit afbrutna, och att fiendtligheter på nytt börjats den 21, sedan danskarne utfästat vilkor, som voro oförenliga med Tysklands ära och rätt, hvaribland särdeles vigt lägges vid Danmarks protest mot Wrangels förbehåll, att riksföreståndaren borde ratificera traktaten. Krigsministern yttrade härvid bland annat: Tyskland kan ,med lugn se denna på nytt uppblossande strid. . Det kah jinför hela Europa åberopa, att .det gjort allt, för att, så långt det varit förenligt med dess ära, söka komma till en fredlig förlikning med de nordiska konungarne. Men detta tålamod, denna eftergifvenhet hade sina gränser; man kunde ej gå en fotsbredd längre än Tysklands. ära och sjelfständighet medgåfve. Danmark hade vägrat ingå på det vilkor, som nödvändigt måste vidhållas å tyska sidan, nemligen vapenstilleståndets erkännande af den riksföreståndare, som tyska folket valt och de tyska regeringarne med glädje hyllat. Centralstyrelsen vore ingalunda obekant med de offer och bekymmer, soml kriget medför, isynnerhet för de tyska kustländerna; men valet kunde ej vara tveksamt, mellan en skymflig vapenhvila och ett krig, som måste hafva till följd en ärofull fred. iDen uppoffring, hvarmed Preussen och dess krigare ställt sig i spetsen för striden, de offer, som kustländerna bringat, förtjena ett ärofullt erkännande. Från detta ögonblick skall Iskriget, såsom ett tyskt krig, föras på tyske Iriksskattens bekostnad, och riksministeriel Iskall betrakta:det såsom sin angelägnaste Ibomsorg, att bereda skadeersättning åt dem, Upsom lidit genom kriget.n il Riksministern v. Peucker tillkännagaf derefter inför riksförsamlingen, natt centralstyrelsen -Inbeslutat med största energi fortsätta striden, nsamt tillika gifva alla tyska folkstammar Intillfälle att deltaga i det första tyska förIrbundskriget. I anseende till sakens trängande -Invigt, hade riksministeriet icke tilltrott sig -Iskunna afvakta riksföreståndarens återkomst, ,Iutan på eget ansvar, ställt sig i förbindelse -Iomed förbundsstaternas styrelser, för att skyndIsamt göra de af Wrangel, uti en 1 går (d. 30 ;IJuli) anländ depesch, begärda förstärkningar Iaf trupper: mobile; samt; på jernbanor och -Ibångfartyg föra desamma till den i fält stående -narmåen.n ) I öfverensstämmelse härmed skulle förIbundstrupper från. Österrike, samt 7, 8 och 9 armekårerna infinna sig vid stridsplatsen, för att, gemensamt med sina öfriga tyska vapendröder, som hittills varit så ärofullt verksamma , . visa fienden, att det förenade Tyskland icke låter ostraffadt gäcka sig. Dessa meddelanden af:ministrarne emottogos af riksförsamlingen med lifligt bifall Härefter företogs nytt presidentval: Till förste, president återvaldes v. Gagern, som. af de 391 röstande erhöll 357 röster. Itzstein erhöll :23, :v. Soiron 4, v. Radowitz 2, Gritzner, Ruge och Pfobler hvardera 1 röst. — Till förste vice president valdes v: Soiron med 322 röster. af 392, Till andre v. president nämndes v. Herman från Mänchen med 2352 röster af 575. Presidententen Vv. Gagern tackade församlina a id 2 I l gången blifva nämnd till riksförsamlingens premande: bravorop. Uti sessionen den 2 Augusti fastställdes art. 41 S 6 af lagförslaget så lydande: Alla tyAR 2 AA ve IR Jo Aon nn vw HIN e I vw wo I gen för det visade förtroendet att för fjerde sident.: . Hans tal afbröts flera gånger af stor-