Aftonbladet – 9 augusti 1848, sida 3

hemta frisk luft råkade möta kejsaren, som igenkände honom, vinkade honom ti!l sig, frågade efter hans hälsa och täcktes yttra sin förhojpuins. att snart få återse honom på scenen igen. Ko stnären svarade, att som han nu vore frisk, så hoppades han ofördröjligen kunna återtaga sina vanliga göromål; hveartill kejsaren öhskade homom lycka. Den olycklige skädespelaren blef genast arresterad och försvann, utan att någon visste hvart bar tagit vägen; men då kejsaren en hel vecka fåfängt väntat att få se honom återuppträda, lät ban efterfråga honom hos teaterdirektionen, och kom slutligen underfund med, ått han satt arresierad i nägot af polisers fängelser. Naturligtvis blef månnen genast utsläppt och kejsaren lät kalla hontm fill sig, förklearace honom sin önskan ait kunna godtgöra honom för hans lidande, och bad hovom säga sjelf hvilken nåd han önskade sig. Ingentingannat, sir, svarade konstnärn, än att Eders Maj:t icke vidare täckts nedlåta sig att tala vid mig på galann. Petersburgska polisen... På de flestagatorna i Petersburg står et litet polisvaktbus, bygdt of trä och utanpå måladt i röda och gröna ruto:. Jikt ett damspel. Det håller ungefärligen 6 alnar i fyrkant. I hvert sådant vistas alltid 3 polisbe:jenter, af hvilka den ene jemnt håller vakt utanför dörren, skyldrande med ett slags bardisan, eller långskaftad yx8, såsom tjenstetecken; för öfrigt klädd i en smutsgrön uniform. Dessa menniskor tillbringa här . sitt lif likt en hund i sinkoja, och genom vissa sigvaler, som de gifva hvarandra, meddela de sinar iakttagelser telegrafiskt frän station till station, hvilka sålunda på få ögunblick komma polisstyrelsen tillhanda, äfven frän de aflägsnaste delar af staden. Dessa polisbetjenter äro vanligen de mest förkastade varelser; deras aflöning uppgår icke till värdet af ett pund sterling om året; hvad de för öfrigt behöfva, förvärfva de genom prejerier på allmänheten och ej sällan gencm brott. Frän hvart vedlass, som far förbi, taga de ett vedträd i tull; af dwornikerna eller gårdsdrängarna i trakten utpressa de mutor, genom hotelser att angifva dem för vårdslöshet i trottoirernas renhållning. Det tillhör nemligen dessa dworniker, att hvarj dag och timma sopa trottoirerna, icke blott rena från allt damm, utan äfven från all sovö. I en-liga trakter är det icke säkert att, sedan det blifvit mörkt, nalkas dessa vakthus, emedan man har allt för många exemptl på, att de varit ordentliga röfvarkulor. En missdådare af denna klass hade sin post bredvid en bro öfver en al kanalerna, och blef öfvertygad om att hafva mördat och plundrat en förbigående vandrare. När han fann sig utan räddning dömd till döden, lättade han sitt samvete med den bekännelsen, att ban begått 42 dylika mord förut. Rysk korruption. Ryska adelns utsväfningar och slöserier hafva blifvit ett ordspråk, och för att kunna underhålla sitt ö!verdådiga lefnadssätt. förtrycka och utpressa de stundom sina lifegna på det mest förfärliga vis. De äro förbundna att under missväxtår, såväl som goda år, tillse, att deras slafvar icke lida brist på det nödvändiga: men huru illa denna förbindelse fullgöres, röjer sig allrabäst-genom den folkmirskning, som än i en ort, än i en annan hastigt visar sig under svårare missväxtår., Sålunda härjade en ryslig hungersnöd år 1840 i guvernementerna Tula, Riäzan och Ka!uga, der ett uselt barkbröd slutligen var folkets enda lifsmedel. Olyckan inträffade derigenom, ati en ihärdig torka hade helt och bället förstört 1839 års äriog och att det följande årets förstördes g: nom en lika envis kyla och väta. Tusentals menviskor omkommo, dels bokstafligen af svält, dels af de farsoter, som bristen på föda under den kalla väderleken mäste framalstra. När underrättelsen härom hann till kejsaren, åfsände han en hög embetsman med stora penningsummor till de nödställda orterna, men den oemotståndliga verkan af nationens arfsynd, försnillnvingslystnaden, bortskymde den kejserliga nådens strålar nästan helt och hålet, för de olyckliga, som skulle hugnas deraf. Den förnäma herrn återkom och försäkrade kejsaren, att nöden bade blifvit utmålad alldeles öfverdrifvet, och att blott en del af de nådigst beviljbde understödsmedlen hade behöft användas; återstoden förde han tillbaka och öfverlemnade den nu till hans mejestäts egen disposition. Imedlertid nådde förnyade rykten om nöden kejsarens öron; han afsände en annan agent åt samma båll, men hvilken icke hade nägra medel att disponera och följaktligen icke heller nägon frestelse att undandölja sanningen. Kejsaren fick nu veta rätta förhållandet och tillika att, ehuru den förre agenten hade verkligen utdelat något af de penningar han medfört, så hade han stoppat största delen deraf i sin egen ficka, men för att dölja sveket och inför kejsaren gifva sig ett sken af ärlighet, hade han aflagt en liten del till återlemnande vid hemkomstep. Mannen blef afsatt och föll i onåd, men försniilningssystemet är så allmänt i Ryssland, att had blott ansågs olycklig och dum, men icke föraktlig. Det har i Eovgland blifvit faktiskt ådagalagdt, att de ansenliga summor, som der sammanskötos år 1812, till understöd för dem som blifvit lidande vid Moskwas brand, blefvo på det skamlösaste sätt försnillade af: de ryska embetsmyndigheter; som fätt dem sig anföstrodda till utdelning. Skydd emot inbrott. Stöld utan inbrott, äfvensom röfveri på vägar och gator förekommer alltför ofta i Ryssland; men deremot afhörs sällan någon inbrottsstöld, icke ens i bazarerna och marknadsbodar som öfver nätterna -stå alldeles öde och endast sparsamt tillses af en otillräcklig nattvakt. Men köpmännen, fastän de icke underlåta att skydda sina bodar med lås och bom, lita mindre derpå än på sina landsmäns vidskepelse. Räknande på den, förse de alla aftnar. sina boddörrar och bodluckor med försegling; och som nationens förnämsta helgon S:t Nicklas anses hafva alla slags sigiller under. sitt särskilda beskydd, så vågar sällan någon tjuf begå det helgerånet, att bryta ett dylikt sigill, ehuru brytandet af; bommarna och låsen hvarken skulle väcka hans betänklighet, eller sätta honom i någon förlägenhet. : —— — ENGELSKA RÖN I KONSTEN ATT GÖDA BOskarp. I England anses boskapsgödning såsom ett kärnemärke på den bättre landthushållningen; den utgör skillnaden emellan hushållniogssättet i vestra och östra trakterna af England: Odlaren i Englands yppiga östra7trakter anser dennadekafiandtLi oL2ltlncnaen osfanv hö fviäidvilkar för den untamare :