Aftonbladet – 9 augusti 1848, sida 2

anslagna på väggar och husknutar i staden, samt innehöllo en så lydande uppmaning: 5000 medborgare samlas i afton på Brunkebergs torg — nlefve reformenr, lefve allmän valrätt. — och dels genom det af ryktet allmänt utspridda, troligen för flertalet af stadens innevånare bekanta hot, som redan under föregående dagarne förutsagt riktningen af det tillämnade anfallet, med angifvande af den persons namn och boning, som ock verkeligen blifvit dess första föremål. Att nämnde afficher blifvit öfverståthällareembetet bekanta redan tidigt på morgonen den 48 Mars, kunde ej vara tvifvel underkastadt, och har blifvit vitsordadt i en af de åberopade förklåringarna. Det kan väl icke tagas för lika afgjordt, att äfven det rykte, som omtalte sjelfva stället och personen mot hvilken anfall skulle ske, var kändt af polisstyrelsen, ehuru detta bör kunna förutsättas, i följd af den vaksamhet, en sådan styrelse åligger. Var åter detta rykte polisstyrelsen bekant, men icke genast bel:dsagadt af den sannoiikhet, som fordrades, för att derpå göra afseende, så företedde sig denna sannolikhet åtmicstone dä, när de anslagne afficherne visade, att en uppmaning till folksamling vid den utsatta tiden var kungjord, och från denna stund fanns således ej mer anledning att tvifla om stället, der försigtigbetsmått till våldsamheters afvärjande borde i förväg föranstaltas. Uti den af herr polismästaren Bergman afgifna förklaring. hvilken från öfverstäthållareembetet är mig tillställd, lemnas, rörande det åberopade ryktet den uppgift, att någon anlagd plan icke varit känd, i bestämd afsigt att ofreda personer, mot hvilka sedermera öfvervåldet rigtades; hvarföre vandra försigtigbetsmått på förhand ej ansetts vara paf nöden eller ens kunsat iakttagaso, än att 105 extra polisbetjente voro anställde till den ordinarie polisbetjeningens förstärkning, och att den sälunda tillgängliga styrkan blifvit fördelad på det sätt, att hälften deraf kl.4 på e. m. förlades i Castenhoffshuset, en fjerdedel uti ett för dagen förhyrdt extra polisvaktkontor vid Bruhkebergstorg. och återstoden i poliskammarens lokal å Helgeandsholmen, för att ögonblickligen kunna användas, der behofvet sådant påkallade. Herr öfverståthållaren m. m. friberre Sprengtporten uppgifver deremot uti dess egen förklaring, att en sqvadron af lifgardet till häst blifvit, på herr friherrens föranstaltande, stationerad vid slottsvakten och det är dessutom bekant, att en betydlig del af kongl. svea lifgarde stod under gevär på kongl. slottets yttre borggård, säkerligen äfvenledes reqvirerad af herr öfverståthållaren. Dessa uppgifter synas mig till en del innebära! ett indirekt jakande svar på frågan, om det i förväg utspridda ryktet, hvars sannolikhet icke är förnekad dermed, att någon anlagd plan ej var medj visshet känd. De vidtagna försigtighetsmåtten synas hafva varit rätt ändamålsenliga, och det måste förekomma oväntadt, att verkan deraficke blef det. Men uteblifvandet af en sådan verkan kunde svårligen hafva annan orsak, än att den föranstaltade tillgången på medel till oordningens afstyrande icke blef med kraft och nödig skyndsamhet använd, när det förväntade utbrottet af oroligheterna verkligen följde; ty då röjde sig icke ens tillvarelsen af någon sådan anstalt, hvarmed våldsamheterne hade kunnat skyndsamt afstyras. . På min till öfverståthållareembetet ställda fråga om tiden, då den bullrande och i upprorisk rörelse varande folkmassan, hvilken från Brunkebergs torg kl. half till åtta anträdt sitt tåg öfver Norrbro till Storkyrkobrinken, der börjat föröfva våldsåmheter, har jag ej erhållit annat svar, än den i polismästarens förklaring förekommande uppgift, att. klockan omkring half till åtta hördes från bopen på Brunkeberg några, som ropade ptill: Storkyrkobrinken! till Hartmansdorff! då hastigt en stor mängd af de församlade aftågade till Storkyrkobrinken. Enligt hvad jag för öfrigt kunnat inhämta, skall det ock hafva varit just kl. balf till åtta, som våldsamheterne i Storkyrkobrinken togo sin början; och i polismästarens förklaring vitsordas, att derstädes ingen folksamling förr ägde rum, än folkmassan från Brunkeberg ankom. Huru länge öfvervåldet sedan fortfor, innan någon verksam åtgärd till dess hämmande användes, visar sig af herr öfverståthällarens förklaring på det sätt, att det var omkring klockan åtta, som herr öfverståthållaren, hvilken då bevistade spektaklet på kongl. operan, fick rapport om oroligheterna, samt att herr öfverståthållaren då genast till fots skyndsamt begaf sig till lifgardets till häst slottsvakt, och reqvirerade den der. stationerade sqvadron af samma regemente, hvilken herr öfverståthållaren beledsagade ned till Kyrkobrinken. Om nu våldet emot det af herr presidenten m. m. von Hartmansdorff bebodda hus började kl. half till åtta, och man beräknar, att för herr öfverståtbållarens vandring från spektaklet till slottsvakten, samt sqvadronens uppbrott och framryckande till oväsendets skådeplats, åtgätt en fjerdedels timma; så uppkommer en mellantid af trefjerdedels (7,) timma, hvarunder oväsendet fick rasa utan något verksamt motstånd, Ty att, enligt hvad herr polismästaren uppgifver, polisbetjeningep, vid de ofvan omnämnda ropen på Brunkeberg, fick befallning, att genast åtfölja folkhopen och inträffåde ungefärkgen samtidigt med folkmassan uti Storkyrkobrinken, det hindrade icke de upproriske att börja. inkasta stenar genom fenstren i det anfallna huset; och det synes hafva varit alldeles förgäfves, som polisbeteningen gjorde allt det motstånd, som var densamma möjligt till våldsamheternes hämmande; innan militärstyrkan ankomp. Under denna tid af 3, timma, som våldet således obejdadt fortsattes, stod en sqvadron af hästgardet overksam i slottsvakten, belägen mindre än 200 steg från det anfallna huset, och detaschementet af Svea lifgarde kanske 50. steg längre bort. Ändamålet för denna militärstyrkas tillkallande syntes liksom bortglömdt; den stod overksam, oanlitad, medan oväsendet, till hvars hämmande den var kallad, på så få stegs afstånd oåterhållet fortfor trefjerdedels timma. Ty den myndighet, som föranstaltat militärstyrkans förläggande till stället, i beredskap att mot det väntade oväsendet användas, och som ensam kunde förfoga, att den blef använd, var icke tillstädes, n9r detta borde ske. Denna mynighet fanns i herr öfverståthållaren friherre Sprengtportens person allena; men herr friherren befann sig på spektaklet, och fick, såsom han sjelf yttrar, pemot sin väntan och förmodan, erfara, att en händelse inträffat, som dock svårligen kunde vara honom oväntad, när ban lät ställa trupperna i beredskap till dess afstyrande. Första halftimman af den tid, öfvervåldet föröfvades, tyckes hafva åtgått för den åtgärd, hvarmed polismästaren förmäler sig hafva varit sysselsatt att söka underrätta herr baron och öfverståthål ! laren om hvad som förelupit. Det lärer icke varit polismästaren bekant, hvar herr öfverståthållaen fanns; och sålunda framkom till honom ej ens sjelfvå underrättelsen förr, päp kl. omkring åtta såsom han sjelf uppgifver. Innan han lemnade spektatrlet, hade då hvarje fenster i det anfallna huset hunnit sönderslås, och innan han till huset anlända med SAVaAd!tONAn bada — oo LL 8 hon asa